Varje dag passerar ett stort antal flygplan över landet på hög höjd så varför ser vi inte de vita spåren, eller kondensationsstrimmorna, varje gång det är molnfritt?
För att vi ska få dessa artificiellt framställda moln av iskristaller så behöver vissa saker vara uppfyllda i atmosfären. Det måste vara rejält kallt, minst -40 grader, gärna ännu lägre. Den fukt som finns i luften som kommer ut från jetmotorn sublimerar då snabbt till iskristaller när den kyls ner av den kalla atmosfären. Flyger ett jetplan bara i tillräckligt kall atmosfär så finns alltså förutsättningar för kondensationsstrimmor. Sommartid uppfylls nästan alltid detta på hög höjd (>8km). Istället är det normalt atmosfärens fuktighet som är gränssättande för om vi ska få bestående vita strimmor på himlen. Oftast är atmosfären torr på höjd och iskristallerna avdunstar då väldigt snabbt. Vid de tillfällena bildas bara en kort vit ”svans” bakom planet som snabbt försvinner. Är däremot luften fuktig på höjd så kan kondensationsstrimmorna leva kvar väldigt länge efter planet passerat.
För jaktflyg i försvaret görs k-strimmeprognoser för att användas i taktiskt syfte, i övrig prognosverksamhet får kondensationsstrimmorna leva sitt liv tillsammans med sina naturliga släktingar av iskristaller, fjäder- och slöjmolnen.