Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ukraina till Europa: Tack för stödet

Tunga EU-ledare lovar enat stöd bakom Ukraina. Och Storbritannien varnar för katastrofala följder om Ryssland Àr "galet nog" att attackera.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz under samtal i Bryssel pÄ onsdagen.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz under samtal i Bryssel pÄ onsdagen.

Foto: Kenzo Tribouillard/AP/TT

Ukraina2021-12-15 10:34

LÀget vid rysk-ukrainska grÀnsen dominerade stort i Bryssel pÄ onsdagen, bÄde vid EU:s toppmöte med lÀnderna i östliga partnerskapet och i separata möten mellan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och diverse ledare frÄn vÀst.

"Tackade för deras starka stöd för Ukraina mot bakgrunden av Rysslands militÀra hot och det konsekventa stödet frÄn Tyskland och Frankrike för Normandieformatet. BekrÀftade vÄr vilja att fortsÀtta arbetet", skriver Zelenskyj pÄ Twitter efter samtal med Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz.

– Vi hade möjlighet att Ă„ter upprepa vĂ„rt stöd för Ukraina, dess sĂ€kerhet och stabilitet. Om det sker nĂ„gon militĂ€r aggression gentemot Ukraina kommer det att bli en vĂ€ldig stark reaktion, lovar i sin tur EU:s rĂ„dsordförande Charles Michel pĂ„ presskonferensen efter toppmötet.

FramhÄller dialog

Liknande ord hörs ocksÄ frÄn Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S).

– Är det sĂ„ att ryssarna ytterligare trappar upp den hĂ€r situationen sĂ„ kommer vi att svara frĂ„n EU. Och vi kommer att svara snabbt, enhĂ€lligt och vĂ€ldigt tydligt, sĂ€ger Andersson pĂ„ en presstrĂ€ff med svenska journalister i Bryssel.

BĂ„de Tysklands Olaf Scholz och Magdalena Andersson betonar vikten av dialog, Ă€ven med Ryssland. I det fĂ„r de Ă€ven stöd frĂ„n Lettlands premiĂ€rminister Krisjanis Karins – som dock höjer ett varningens finger.

– Det finns alltid utrymme för dialog, men frĂ„gan Ă€r vad den ska grunda sig pĂ„. Det kan inte vara för att slĂ€ta över eller ge Ryssland ett inflytande över europeiska beslut, sĂ€ger Karins till TT och andra journalister pĂ„ plats för att följa veckans toppmöten i Bryssel.

"Katastrofalt"

Situationen kring Ukraina blir en av huvudfrÄgorna under torsdagens EU-toppmöte.

Enligt ett lÀckt utkast till mötesuttalande vÀntas ledarna bland annat sÀga att all militÀr aggression mot Ukraina "kommer att fÄ enorma konsekvenser och en allvarlig kostnad".

Även Storbritanniens premiĂ€rminister Boris Johnson, som ju inte lĂ€ngre deltar i EU-mötena, passar pĂ„ att tycka till.

– Om Ryssland skulle vara sĂ„ besinningslöst och galet att det ger sig in i en invasion av Ukrainas territorium sĂ„ skulle ett extremt tufft paket av ekonomiska sanktioner avlossas av vĂ„ra allierade och av Storbritannien, sĂ€ger Johnson i det brittiska parlamentet.

– Det skulle oundvikligen leda till en uppbyggnad av Natostyrkor i omrĂ„det och allt sĂ„dant agerande skulle bli katastrofalt inte bara för Ryssland och Ukraina utan Ă€ven hela vĂ€rlden, anser premiĂ€rministern enligt nyhetsbyrĂ„n Reuters.

Inte Àn?

Oleksij Danilov, chef för Ukrainas nationella sÀkerhetsrÄd, konstaterar samtidigt i en Reuters-intervju att ingenting Àn sÄ lÀnge tyder pÄ att Ryssland börjat dra tillbaka sina styrkor frÄn grÀnsomrÄdet.

Å andra sidan tror han inte att en invasion Ă€r akut förestĂ„ende. De 90 000 ryska soldater som finns i grĂ€nsomrĂ„det behöver enligt honom bli minst 500 000 för att Ryssland ska kunna "ha kontroll över en eventuell invasion".

– Det har skett en del (ökningar av trupper) men inte tillrĂ€ckligt för att vi ska kunna sĂ€ga: nu sker det, sĂ€ger Danilov till Reuters.

Fakta: Normandie-formatet

Begreppet Normandie-formatet anvÀnds för de samtal om utvecklingen i Ukraina som första gÄngen hölls i franska Normandie 2014, i samband med firandet av 70-Ärsdagen av den allierade invasionen den 6 juni 1944.

Deltog dÄ gjorde Frankrikes och Ukrainas dÄvarande presidenter François Hollande och Petro Porosjenko, Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Rysslands president Vladimir Putin.

Hela gruppen möttes senast 2019 i Paris, dÄ med presidenterna Emmanuel Macron och Volodymyr Zelenskyj som representanter för Frankrike och Ukraina och med fortsatt Merkel och Putin för Tyskland och Ryssland.

Onsdagens möte i Bryssel hölls utan Putin och med nye tyske förbundskanslern Olaf Scholz i stÀllet för Merkel.


Bakgrund: Konflikten i Ukraina

Ukraina skakades vintern 2013–2014 av vĂ€xande protester mot att den dĂ„varande starkt RysslandsvĂ€nlige presidenten Viktor Janukovytj vĂ€grade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens vĂ„ldsamma försök att kvĂ€sa demonstrationerna vĂ€ckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes.

Att den vÀstvÀnliga oppositionen tog makten vÄllade i sin tur vrede pÄ ryskt dominerade Krim. Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omÀrkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, dÀr en majoritet av invÄnarna pÄstods vilja tillhöra Ryssland i stÀllet för Ukraina. Folkomröstningen erkÀndes varken av Ukraina eller vÀst.

Första gÄngen sedan andra vÀrldskriget hade dÀrmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. OmvÀrldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrÀtten och flera internationella avtal.

Snart Àgde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade DonbassomrÄdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i stÀder i lÀnen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av bevÀpnade pro-ryska aktivister, i en del fall sannolikt med stöd av ryska elitsoldater. Charkiv lyckades Ukraina behÄlla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om sjÀlvstÀndighet frÄn Ukraina.

Delar av de tvÄ lÀnen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nÀra koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.

Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rÀtt till Krim, med hÀnvisning till folkomröstningen. EU och USA har dock vÀgrat att acceptera halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militÀrer och företag.

Över 13 000 mĂ€nniskor har dödats i konflikten, dĂ€ribland tusentals civila.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!