Robotattacker "nästan omöjliga att förhindra"

Ukrainska attacker har genomförts mot den ryska flygbasen Engels, som ligger omkring 60 mil från den ukrainska gränsen. Basen vid floden Volga är fruktad för sina bombplan av typen Tupolev Tu-95 som kan vara kärnvapenbestyckade.

De är också plan som avfyrar robotar mot civila mål i den senaste fasen i det ryska invasionskriget.

Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan i Stockholm, resonerar om konsekvenserna.

– Det som är intressant är att Ukraina har lyckats genomföra det här. Det kan röra sig om Sovjettillverkade drönare som man lyckats modifiera.

Attacken i måndags var den andra, tidigare i december utfördes ett första angrepp mot basen.

Troligen handlar det om drönare som skickats från ukrainskt territorium – och även om skadorna inte varit omfattande tvingas rysk militär att förflytta plan till andra flygbaser.

– Ukraina tvingade Ryssland att vidta åtgärder, och det kostar för ryssarna, säger Ilmari Käihkö.

Förstörda plan

De massiva ryska robotattackerna är nästan omöjliga att förhindra, även om Ukraina får luftvärn från väst.

– Ukraina har senast fått löften om luftvärnet Patriot från USA. Sådana system kan användas för att skydda Ukraina genom att skjuta ned robotar. Men de kan inte stoppa attackerna. De två angreppen är det enda Ukraina har lyckats med för att stoppa ryska robotattackerna.

Ukraina har valt att inte direkt bekräfta attackerna och har bara i allmänna ordalag konstaterat att militära anläggningar i Ryssland är legitima mål i kriget.

Men, säger Käihkö, det visar på flera frågeställningar i de olika faserna i det ryska invasionskriget:

– Det är också psykologiskt viktigt för Ukraina att visa att man gör framsteg. Det behöver ukrainarna göra för sin egen skull, men även för oss som stödjer Ukraina. Det visar att vårt fortsatta stöd spelar roll.

– Där finns ett problem. Vi som stödjer Ukraina tillåter inte att våra vapensystem används för att attackera Ryssland.

Vilket leder till nästa problem i krigets utveckling.

– USA har från början haft två prioriteringar. Den första är att stödja Ukraina. Den andra är att inte hamna i krig med Ryssland. Hittills kan man säga att man bara delvis lyckats med det första och helt lyckats med det andra.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har också varnat för ett utvidgat krig. Detta innebär att Ukraina hamnar i ett dilemma.

– En eskalering av kriget skulle kunna gynna Ukraina. Här finns ett konkret exempel på olika intressen – och det försätter Ukraina i en väldigt svår situation.

Krigets spelregler

Ryssland och Ukraina förhåller sig också olika till krigets spelregler. Ukraina attackerar bara så kallade legitima mål, det vill säga militära anläggningar. Ryssland attackerar civila mål på bred front.

Vilket leder till ytterligare en konsekvens av den ryska krigföringen mot infrastrukturella mål: ekonomin.

– I stället för att satsa alla resurser på Ukrainas militära förmåga, så måste vi nu också tänka på Ukrainas ekonomi, dess förvaltning, humanitära situation och infrastruktur. Tidigare kunde vi koncentrera oss på den militära situationen. Den förändringen gynnar Ryssland, säger Ilmari Käihkö.

Han nämner beräkningar från ukrainska centralbanken på att Ukraina behöver 3 miljarder euro – motsvarande 33 miljarder kronor – i månaden i tillskott från omvärlden. Ukrainska myndigheter talar om ett tapp på 5 miljarder euro varje månad.

Därför är det viktigt för Ukraina att stoppa de ryska attackerna mot kraftverk, fabriker och bostadshus redan innan planen lyfter med sina robotar.