Drönarkriget väcker intresse i omvärlden

I veckan har Ryssland i våg efter våg skickat så kallade kamikazedrönare mot ukrainska städer. Det är billiga, ganska simpla vapen, och kommer med stor sannolikhet från Iran i form av modellen Shahed 136 (eller Geran-2 med rysk beteckning).

Ryssarna sänder dem i svärmar, tiotals åt gången, med förprogrammerade målkoordinater utan möjlighet till fjärrstyrning. Nedslagen från dem som lyckas ta sig igenom det ukrainska luftförsvaret orsakar stor förödelse och dödsoffer.

Ukraina hävdade på onsdagen att landet skjutit ned över 220 ryska kamikazedrönare på drygt en månad.

"Tar vad de har"

En Shahed 136 är 3,5 meter lång, väger 200 kilo och har en sprängladdning på 40 kilo. Den kostar en bråkdel av en kryssningsrobot som har mycket mer sprängkraft.

– Ryssarna har väldigt ont om kryssningsrobotar och tar vad de har, säger Andreas Hörnedal som är forskningsledare och expert på flygburna vapen vid FOI.

TT: Ser vi ett nytt skede i drönarkrigföring?

– Det som kanske är nytt är att ryssarna är tvungna att skicka många samtidigt för att någon ska komma fram över huvud taget.

– Det här är väl ytterligare någonting som pekar på att drönare kan vara ett annorlunda sätt att få en förmåga och lösa problemet att komma åt ukrainskt territorium, säger Andreas Hörnedal.

Bred användning

Drönare i krig är inget nytt. I Afghanistan och Irak nyttjade USA dem dels för spaning, dels för mer sofistikerade insatser.

– I Afghanistan användes drönare som en exklusiv resurs för att eliminera specifika personer, medan det i Ukraina har använts betydligt bredare både i markkriget men även i en luftoperativ roll, framför av den ukrainska sidan, genom att ersätta kapacitet som förr bemannade flygplan har stått för, säger Andreas Hörnedal.

TT: Tror du att erfarenheterna av drönarkrigföringen i Ukraina kommer att påverka inköpen för andra krigsmakter?

– Ja, absolut. Det ställs utom allt tvivel att drönarbaserade förmågor är något som de flesta länder kommer att vara intresserade av att skaffa sig.

Billigt attackflyg

TT: Även för Sverige?

– Vi har drönare i Sverige men vi använder dem, såvitt jag vet, bara för spaning på en taktisk nivå i armén. Det är en ganska begränsad användning.

TT: Men du ser framför dig ett bredare användningsområde?

– Ja, absolut. Det kommer att ses som intressantare att skaffa beväpnade drönare som kan användas som slags billigt attackflyg, säger Andreas Hörnedal.

– Från Ukraina kommer det att finnas en hel del erfarenheter av operativt användande. Drönare är inte fantastiskt högteknologiska, men det som utvecklas väldigt mycket just nu är hur man använder dem.