Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

ÖkĂ€nda ryska busringare lurade Angela Merkel

De ökĂ€nda busringarna Vovan och Lexus har slagit till igen – denna gĂ„ng mot Angela Merkel. De ryska skojarna lyckades fĂ„ tag i den tidigare tyska förbundskanslern pĂ„ telefon genom att utge sig för att vara Ukrainas före detta president Petro Porosjenko.

Tysklands före detta förbundskansler Angela Merkel under ett annat telefonsamtal. Bild frÄn Berlin 2017.

Tysklands före detta förbundskansler Angela Merkel under ett annat telefonsamtal. Bild frÄn Berlin 2017.

Foto: Markus Schreiber/AP/TT

Ryssland2023-02-20 14:57

Merkel uppges dock ha varit pÄ sin vakt under samtalet, som utspelade sig i januari.

Vladimir "Vovan" Kuznetsov and Aleksej "Lexus" Stoljarov har tidigare generat celebriteter som Elton John och prins Harry, liksom toppolitiker som Frankrikes president Emmanuel Macron, Polens president Andrzej Duda och dÄvarande brittiska premiÀrministern Boris Johnson, med liknande samtal.

I utdrag ur samtalet, som publicerats via meddelandeappen Telegram, hörs Merkel hÀvda att det hÄrt kritiserade Minskavtalet köpt Ukraina dyrbar tid. Avtalet frÄn 2015, som förhandlades fram av Merkel och Frankrikes tidigare president François Hollande, syftade till att fÄ slut pÄ striderna mellan regeringsstyrkor och proryska separatister i östra Ukraina men ligger nu i spillror.

I samtalet hörs Merkel Àven kritisera förtrycket i det auktoritÀra Belarus.

Petro Porosjenko var Ukrainas president mellan 2014 – dĂ„ Rysslands president Vladimir Putin ockuperade Krimhalvön – till 2019 dĂ„ han ersattes av Volodymyr Zelenskyj.

Angela Merkel ledde Tyskland frÄn 2005 till slutet av 2021.

Fakta: Minskavtalen

Minskavtalet hade som syfte att nÄ vapenstillestÄnd i östra Ukraina och fÄ ett slut pÄ konflikten.

Ett första avtal, Minsk 1, slöts i september 2014 i Minsk efter Rysslands olagliga annektering av Krimhalvön och sedan Osse (Organisationen för sÀkerhet och samarbete i Europa) medlat. Avtalet fick knappt nÄgon effekt alls.

I februari 2015 slöts ett nytt avtal, Minsk 2, med 13 huvudpunkter som förhandlades fram av Tyskland, Frankrike, Ryssland och Ukraina. Avtalet som av mÄnga anses vara fördelaktigt för Ryssland var tÀnkt att ge Donetsk och Luhansk lokalt sjÀlvstyre och rÀtt att arrangera val. Vapenvilan skulle hÄllas under övervakning av Osse och bÄda parter skulle dra tillbaka tyngre vapen och slÀppa fÄngar. Ukraina skulle ocksÄ fÄ kontroll över grÀnsen mot Ryssland.

Även detta försök till vapenvila havererade.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 ligger avtalen helt och hÄllet i spillror.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!