Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Fredspris till FN "behövs i dessa tider"

Okontroversiellt, men en viktig markering, anser bedömarna när Nobels fredspris återigen landar inom FN. Livsmedelsprogrammet WFP ger FN dubbel anledning att fira sitt 75-årsjubileum.

Ett plan i Italien lastas med förnödenheter från WFP, på väg för att hjälpa den konfliktdrabbade Darfurregionen i Sudan. Arkivbild

Ett plan i Italien lastas med förnödenheter från WFP, på väg för att hjälpa den konfliktdrabbade Darfurregionen i Sudan. Arkivbild

Foto: Max Frigione/AP/TT

Konflikter, krig & terrorism2020-10-09 12:30

Prisandet av WFP kan tolkas dubbelt. Det handlar både om hur viktig tillgången till mat är för att undvika krig och konflikter, men är också ett stöd för internationellt gemensamt arbete – vid ett tillfälle när FN-systemet utsatts för allt skarpare kritik, inte minst från USA.

Kanske är det sistnämnda egentligen den huvudsakliga poängen.

– Det har inte funnits någon given mottagare av fredspriset i år och då är det väntat att man går till de som jobbar med internationellt samarbete, säger Peter Wallensteen, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, till TT.

– Det behövs i dessa tider, då USA har dragit sig ur Parisavtalet och Världshälsoorganisationen WHO. Jag tror att priset kommer att bli ett lyft för FN:s livsmedelsprogram och hela frågan om att avskaffa hungern.

Visar på betydelse

Även Christer Hellström, direktör för Utrikespolitiska institutet (UI) är inne på samma linje.

– Jag ser det som ett pris som markerar att man står upp för multilaterala lösningar och påvisar också kopplingen mellan väpnade konflikter och livsmedelssituationen. Det är ju ett år när FN-systemet fyller 75 år så det är rimligt att de fick det. Det är en viktig poäng i världen i dag för vi ser hur det multilaterala systemet utsätts för ganska stark press, säger Hellström.

TT: Är det ett modigt pris?

– Ja, det kanske man kan säga. Men det hade varit ännu modigare om man hade gett till någon av de organisationer som har stått i fokus där och det har ju knappast WFP gjort, utan kanske framför allt WHO.

Fått kritik

Precis som flera andra FN-organ har WFP genom åren kritiserats för organisatoriska bekymmer och oegentligheter. Christer Hellström tror dock att priset mer ska ses som ett allmänt stöd för FN-företeelsen än en bedömning av hur just WFP arbetat och fungerar.

– Det handlar mer om att man står upp för FN-systemet än kanske specifikt just den här specialenheten som fick priset. Det finns klagomål på många delar av FN-systemet för att det är trögrörligt och kostar för mycket och sådana saker, men man ville göra en markering här. Det är nog det större budskapet i det här, säger Hellström till TT.

Fakta: Fredspris till FN-systemet

FN och dess olika organ och företrädare har nu prisats med Nobels fredspris nio gånger sedan organisationen skapades 1945. Här är alla FN-pristagare genom åren.

1954: Flyktingkommissariatet UNHCR.

1961: Generalsekreteraren Dag Hammarskjöld (postumt).

1965: Barnfonden Unicef.

1969: Arbetsorganisationen ILO.

1981: Flyktingkommissariatet UNHCR.

1988: FN:s fredsbevarande styrkor.

2001: FN som helhet samt generalsekreteraren Kofi Annan.

2005: Atomenergienheten IAEA och dess chef Mohamed ElBaradei.

2020: Livsmedelsprogrammet WFP.

Fotnot: IAEA skapades utanför FN-systemet 1957, men rapporterar till organisationen och dess säkerhetsråd.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!