Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

ProtestvÄg i Iran efter höjda matpriser

Matpriserna har blivit dyrare för den redan hÄrt ekonomiskt ansatta befolkningen i Iran. Det blev gnistan som inledde en protestvÄg mot regimen i flera iranska stÀder. Som svar har internettillgÄngen slÀckts ned pÄ flera hÄll, och sÀkerhetsstyrkor rapporteras ha skjutit skarpt mot demonstranterna.

Höjda matpriser har triggat i gÄng protester i ett tiotal stÀder. Bild frÄn 11 maj.

Höjda matpriser har triggat i gÄng protester i ett tiotal stÀder. Bild frÄn 11 maj.

Foto: Vahid Salemi/AP/TT

Iran2022-05-21 11:33

OmvÀrldens sanktioner mot Iran har sedan de infördes 2018 kastat landet in i ett ekonomiskt mörker. Valutan Àr vÀrd en spottstyver av vad den en gÄng var och fastÀn nödvÀndiga livsmedel som till exempel matlagningsolja och mjölkprodukter kunnat importeras med hjÀlp av subventioner sÄ har mÄnga iranier kÀmpat för att fÄ vardagen att gÄ ihop.

SÄ nÀr regeringen den 9 maj gick ut med att de subventioner som hjÀlpt importörerna att hÄlla priserna nere skulle minska bröt protester ut pÄ flera hÄll.

Demonstrationerna har spridit sig till tiotals stÀder, och handlar nu snarare om protester mot president Ebrahim Raisi, den högste religiöse ledaren ayatolla Khamenei och den iranska diktaturen i stort, Àn om subventionerna som triggade dem.

Spontant men planlöst

Det som möjliggör för regimkritiska folksamlingar att mötas i den hĂ„rt kontrollerade diktaturen Ă€r protesternas spontana natur. DĂ€rför inleds protestvĂ„gorna ofta utanför storstĂ€derna – det Ă€r lĂ€ttare att mobilisera i de mindre och mellanstora stĂ€der som protesterna nu pĂ„gĂ„r i.

FastÀn internet rapporteras ha stÀngts ned pÄ flera hÄll sÄ sprids bilder och filmer frÄn protesterna pÄ sociala medier, och inspirerar iranier med likartade problem pÄ andra hÄll att ocksÄ gÄ ut pÄ gatorna.

– Men att det Ă€r spontant innebĂ€r ocksĂ„ att möjligheten och förmĂ„gan att fĂ„ till lĂ„ngvarig effekt Ă€r mindre. Det finns ingen rörelse, ingen möjlighet att utöva ett kontinuerligt politiskt tryck. SĂ„ efter ett tag tystnar folk igen, sĂ€ger Rouzbeh Parsi, IrankĂ€nnare och programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet (UI).

Den tystnaden Àr dock sÀllan lÄngvarig.

Skjuter skarpt

2019 blev höjda brÀnslepriser den gnista som föranledde de största demonstrationerna pÄ lÀnge i Iran, vilket snabbt omvandlades till protester mot det politiska styret generellt. Minst 323 personer ska enligt mÀnniskorÀttsorganisationen Amnesty International ha dödats, tusentals fler fÀngslades.

Och förra sommaren utlöste vattenbrist demonstrationer i flera iranska stÀder, vilket ledde till sammandrabbningar mellan sÀkerhetsstyrkor och demonstranter. Enligt mÀnniskorÀttsgrupper som Human Rights Watch (HRW) dödades flera personer, och tiotals frihetsberövades.

SÀkerhetsstyrkor uppges ha skjutit skarpt mot demonstranter Àven i Är, men inga officiella siffror kring antalet skadade har offentliggjorts.

En parlamentsledamot sade i en ljudinspelning att en person dödats i protester i den sydvÀstliga provinsen Khuzestan, och det florerar uppgifter om fler dödsfall, men informationen Àr svÄr att bekrÀfta.

Inkompetent styre

Regimen ser alla yttringar av detta slag som ett sÀkerhetshot, och slÄr ned dem som ett sÄdant, enligt Parsi. Men sÄ lÀnge problemen kvarstÄr kommer protesterna fortsÀtta i Iran, dÀr det finns en lÄng tradition av att demonstrera. Folksamlingarna ser ut att ha lyckats sÀtta press pÄ styret att ta itu med de bistra levnadsförhÄllandena.

– Om de ansatserna lyckas Ă€r dĂ€remot en annan frĂ„ga. Korruptionen och inkompetensen löper rakt igenom den politiska eliten, annars hade man inte haft den hĂ€r situationen till att börja med.

Fakta: Subventionerna i Iran

Ända sedan kriget mot Irak pĂ„ 1980-talet har det importberoende Iran hjĂ€lpt importörer att öka sin köpkraft utomlands, trots iranska rialens fluktuerande vĂ€rde, med hjĂ€lp av omfattande subventioner.

Men det har blivit dyrt för statskassan och frÄgan om hur staten ska kunna minska subventionerna utan att försÀtta befolkningen i Ànnu större fattigdom har varit ett problem för flera olika regeringar i mÄnga Är.

I takt med att Iran blivit föremÄl för sanktioner, samtidigt som spannmÄl och andra viktiga varor blivit dyrare globalt, har frÄgan blivit mer akut.

Den 9 maj gick regeringen ut med en plan pÄ att minska subventionerna för en rad olika stapelvaror, dÀribland mjöl och mjölkprodukter, vars priser skjutit i höjden pÄ bara nÄgra dagar.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!