Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Julefrid i kärnkraftsstrid?

Är kärnkraft och naturgas klimatmässigt hållbart? Svar kommer från EU – men kanske inte före jul, enligt industrikommissionären Thierry Breton.

Kärnkraftverket i Tihange i Belgien. Arkivfoto.

Kärnkraftverket i Tihange i Belgien. Arkivfoto.

Foto: Yves Logghe/AP/TT

EU2021-12-20 10:33

Striden om hur energikällorna ska klassas i EU:s så kallade gröna taxonomi väcker gräl både mellan och inom en lång rad EU-länder, inklusive Sverige.

Ett förslag från EU-kommissionen har väntats till på onsdag, den 22 december. Franske ledamoten Breton flaggar dock för att det dröjer ett tag till.

– Vi behöver tio dagar eller två veckor till för ytterligare konsultationer. Jag hoppas att vi i mitten av januari kan lägga fram vårt förslag, sade Breton i en intervju med tyska tidningen Die Welt i helgen.

EU-kommissionens chefstalesman Eric Mamer står dock på sig om kommissionens tidigare löften om att besked väntar senast på nyårsafton.

– Vår position är att vi tänker kicka igång processen med ett förslag om taxonomin före årsskiftet, säger Mamer på sin dagliga pressbriefing i Bryssel på måndagen.

Strid i EU-nämnd

Kampen om taxonomin bidrog till att EU-ländernas stats- och regeringschefer i torsdags inte kunde enas om ett gemensamt uttalande om energiläget vid sitt toppmöte i Bryssel. Länder som Tjeckien och Polen trycker hårt för att klassificera kärnkraften som hållbar, medan framför allt Österrike och Luxemburg lika envist håller emot.

I Sverige har diskussionen skapat ilskna miner i EU-nämnden där M, KD, L och SD vid upprepade tillfällen krävt att regeringen ska kalla kärnkraften för hållbar.

Kritik från Polen

Inom EU har energidiskussionen blivit allt hetare under året, i takt med kraftigt stigande priser. Det spiller även över på diskussionerna om allehanda åtgärder mot klimatförändringarna.

På ett ministermöte i Bryssel på måndagen fick flera av EU-kommissionens förslag från i somras skarp kritik från Polen. Inte minst handlar om tanken på att utvidga handeln med utsläppsrätter (ETS) till vägtransporter och byggsektorn.

– Det här dysfunktionella systemet får inte överföras till andra sektorer. Omöjligt att acceptera, säger Polens klimatminister Anna Moskwa.

EU-kommissionen säger sig vara "öppen för alternativ", men anser samtidigt att ETS-systemet är "ett av de bästa verktygen vi har".

– Det bästa medlet mot de höga energipriserna är att minska vårt beroende av fossila bränslen, betonar viceordförande Frans Timmermans i Bryssel.

Fakta: Kärnkraft i EU

Av EU:s 27 medlemsländer har 13 egna kärnkraftverk. Här är antalet reaktorer och hur många terawattimmar (TWh) som produceras:

Frankrike: 58 reaktorer, 382,4 TWh

Tyskland: 6 reaktorer, 76 TWh (tre ska läggas ned 2021, tre stycken 2022)

Sverige: 7 reaktorer, 64,4 TWh

Spanien: 7 reaktorer, 55,9 TWh

Belgien: 7 reaktorer, 41,4 TWh (ska läggas ned till 2025)

Tjeckien: 6 reaktorer, 28,6 TWh

Finland: 4 reaktorer, 22,9 TWh

Bulgarien: 2 reaktorer, 15,9 TWh

Ungern: 4 reaktorer, 15,4 TWh

Slovakien: 4 reaktorer, 14,3 TWh

Rumänien: 2 reaktorer, 10,4 TWh

Slovenien: 1 reaktor, 5,5 TWh (ägs gemensamt med Kroatien)

Nederländerna: 1 reaktor, 3,7 TWh

Fotnot: Nya reaktorer håller på att byggas i Frankrike och Finland (en var) samt Slovakien (två stycken). Planer på ny eller utökad kärnkraft finns även i Nederländerna, Polen, Litauen, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Rumänien och Bulgarien.

Källor: FN:s atomenergiorgan (IAEA), World Nuclear Association (WNA).

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!