Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Bosnien sörjer – 25 Ă„r efter Srebrenica

Livet blir sig aldrig helt likt i den lilla staden Srebrenica, som blev kĂ€nd i hela vĂ€rlden som skĂ„deplatsen för de vĂ€rsta grymheterna i Europa sedan andra vĂ€rldskriget. 25 Ă„r senare minns bosnierna folkmordet dĂ€r 8 000 bosniakiska mĂ€n och pojkar dödades.

En kvinna lutar sig mot en gravsten i Potocari, nÀra Srebrenica, dÀr 25-Ärsdagen av massakern dÀr 8|000 muslimska mÀn och pojkar dödades högtidlighölls.

En kvinna lutar sig mot en gravsten i Potocari, nÀra Srebrenica, dÀr 25-Ärsdagen av massakern dÀr 8|000 muslimska mÀn och pojkar dödades högtidlighölls.

Foto: Kemal Softic/AP/TT

Brott & Straff2020-07-11 15:05

I byn Potocari inleddes minnesceremonin med att nio offer för massakern, vars kroppar identifierats först under det gÄngna Äret, begravdes.

PĂ„ samma plats hade FN:s fredsbevarande styrka (Unprofor) sin bas under konflikten i Bosnien-Hercegovina, som fick sin grymma kulmen i folkmordet i den lilla staden Srebrenica i den bosnienserbiska delen av landet, Republika Srpska.

80 massgravar

– Mina fyra systrars makar dödades alla, sĂ€ger Ifeta Hasanovic, 48 Ă„r, vars egen man var en av de nio som begravdes under ceremonin i Potocari, till nyhetsbyrĂ„n AFP.

– Min bror dödades ocksĂ„, och hans son. Min svĂ€rmor förlorade ytterligare en av sina söner, och sin man, fortsĂ€tter Ifeta Hasanovic.

Hon Ă€r inte ensam om att ha förlorat mĂ„nga anhöriga. I dag, 25 Ă„r efter massakern, har sammanlagt 6 900 offer identifierats frĂ„n över 80 olika massgravar i omrĂ„det.

– Det Ă€r smĂ€rtsamt att höra nĂ„gon ropa efter sin pappa nĂ€r du sjĂ€lv inte har nĂ„gon, sĂ€ger Sehad Hasanovic, 27 Ă„r, som deltar i ceremonin med sin tvÄÄriga dotter.

Hon Àr nu lika gammal som han var nÀr han förlorade sin far den ödesdigra sommardagen 1995.

Vissa förnekar

Den bosnienserbiske generalen Ratko Mladic – hyllad av vissa serber och vida hatad av bosniaker – dömdes 2017 till livstids fĂ€ngelse bland annat för sin inblandning i Srebrenica. Den sĂ€rskilda domstolen i Haag dömde ocksĂ„ den bosnienserbiske politiske ledaren frĂ„n den tiden, Radovan Karadzic, till livstids fĂ€ngelse.

Men Àn i dag anser en del att det Àr kontroversiellt att kalla det som skedde i Srebrenica för folkmord, i ett Bosnien som fortfarande pÄ mÄnga sÀtt Àr uppdelat mellan Bosnienserber och bosniaker, som mestadels Àr muslimer. FrÄgan finns pÄ den politiska agendan. Bland annat har den nuvarande bosnienserbiske ledaren Milorad Dodik beskrivit massakern som "en myt".

– Vi kommer att kĂ€mpa mot dem som förnekar folkmordet och glorifierar de skyldiga, sĂ€ger Sefik Dzaferovic, den bosniakiske representanten i landets delade presidentĂ€mbete, i ett tal vid minnesplatsen.

Fakta: Folkmord i internationell rÀtt

Omkring 8 000 mĂ€n och pojkar mördades i juli 1995 i massakern i Srebrenica, som ligger i dagens Bosnien-Hercegovina. Det beskrivs som det största folkmordet i Europa sedan andra vĂ€rldskriget.

I dagligt tal avser folkmord ofta omfattande dödande av civila, men i internationell rÀtt har brottet bara slutgiltigt slagits fast i domstol i tvÄ fall: massakern i Srebrenica i Bosnien 1995 samt massdödandet i Rwanda 1994. Den juridiska termen folkmord fanns inte före andra vÀrldskriget.

Enligt FN:s folkmordskonvention frÄn 1948 innebÀr folkmord gÀrningar "i avsikt att förgöra helt eller delvis en nationell, etnisk, rasmÀssigt bestÀmd eller religiös folkgrupp".


Fakta: Kriget i Bosnien

Det forna Jugoslavien utgjordes av dagens Serbien, Montenegro, Kosovo, Nordmakedonien, Kroatien, Slovenien och Bosnien-Hercegovina men splittrades under flera krig pÄ 1990-talet.

I Bosnien pÄgick kriget frÄn 1992 till 1995 mellan frÀmst tre parter: den bosnienmuslimskt dominerade regeringsarmén, bosnienkroatiska styrkor i vÀst och syd samt bosnienserbiska styrkor i nord och öst. Trots att FN-styrkor fanns pÄ plats redan frÄn 1992 dröjde det fram till hösten 1995 innan striderna tog slut, frÀmst framtvingat av omfattande Natoattacker mot den bosnienserbiska armén.

I och med Daytonavtalet i november 1995 skapades det politiska system som fortfarande rÄder i Bosnien, med en komplicerad maktdelning mellan bosniaker (bosnienmuslimer), kroater och serber.

RĂ€ttad: I en tidigare version av faktarutan fick Nordmakedonien fel namn.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!