Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

"Brutalt pingpongspel" vid Belarus grÀnser

StrĂ„lkastarljuset har slocknat lĂ€ngs Belarus grĂ€ns mot EU. Men sĂ„ gott som varje dag stoppas migranter frĂ„n att ta sig in i Lettland, Litauen och Polen – som fortsĂ€tter att trycka tillbaka migranter.
–Det Ă€r vĂ„ld frĂ„n alla hĂ„ll, sĂ€ger MĂ„ns Molander, chef vid svenska Human Rights Watch.

Vakter och militÀr bevakar byggandet av Polens mur mot Belarus. Bild tagen 27 januari.

Vakter och militÀr bevakar byggandet av Polens mur mot Belarus. Bild tagen 27 januari.

Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT

Belarus2022-02-05 11:56

Förra Ă„ret tog sig 8 000 migranter in i Belarus grannlĂ€nder Lettland, Litauen och Polen. Över 40 000 gĂ„nger stoppade grĂ€nsvakter personer frĂ„n att ta sig in frĂ„n Belarus, enligt EU. Runt 20 personer rapporteras ha mist livet vid grĂ€nserna.

Sedan situationen eskalerade i Polen i höstas har antalet nyanlÀnda migranter minskat.

– Man kan sĂ€ga att vi har hanterat situationen. Även om det fortfarande görs en del försök och det kommer mĂ€nniskor över grĂ€nsen Ă€r det pĂ„ en helt annan nivĂ„ Ă€n det har varit, sĂ€ger Ylva Johansson, EU:s inrikeskommissionĂ€r, till TT.

– Mitt intryck Ă€r att Lukasjenko verkar ha tappat intresset för den hĂ€r sĂ€rskilda statskontrollerade smugglingen. Man kan inte slappna av, för han kan förstĂ„s fĂ„ nya idĂ©er, men det Ă€r ett klart förbĂ€ttrat lĂ€ge.

EU anklagar Belarus för att ha iscensatt migrationen som ett straff mot EU för sanktioner som riktats mot diktaturen.

"Brutalt pingpongspel"

Trots att situationen lugnat sig pÄgÄr den fortfarande och Polen, Lettland och Litauen fortsÀtter att trycka tillbaka migranter som försöker ta sig in i EU frÄn Belarus. FrÀmst söker sig migranterna nu mot Polen och Lettland.

– MĂ„nga verkar tro att situationen Ă€r löst nĂ€r den i sjĂ€lva verket inte alls Ă€r det. Det finns fortfarande vĂ€ldigt stora problem. Ett problem Ă€r EU:s vĂ„ld, sĂ€ger MĂ„ns Molander, Sverigechef vid mĂ€nniskorĂ€ttsorganisationen Human Rights Watch.

– Det finns flera vĂ€lgrundade rapporter om övervĂ„ld frĂ„n grĂ€nsvakter. BĂ„de att migranter tvingas in i EU frĂ„n Belarus men ocksĂ„ att de tvingas tillbaka in i Belarus frĂ„n EU:s grĂ€nsvakter. De trycks fram och tillbaka, som i ett brutalt pingpongspel.

Det Ă€r oklart hur mĂ„nga migranter som just nu befinner sig i Belarus med Europa som mĂ„l. Uppgifterna pendlar mellan 1 500 och uppemot 5 000.

I Litauen har antalet migranter som försöker ta sig in nÀstan upphört. I Polen har grÀnsvakter stoppat migranter frÄn att ta sig in 600 gÄnger i Är och i Lettland stoppas tiotals grÀnsövergÄngar om dagen.

Stoppa migranterna

Ylva Johansson sÀger att olagliga, sÄ kallade pushbacks, Àr oacceptabelt inom EU. Det var inte pushbacks vid belarusiska grÀnsen, eller att man förstÀrker grÀnsen med staket och taggtrÄd, som trappade ner situationen, enligt Johansson. Det var nÀr EU tillsammans med lÀnder som Irak ströp migrantvÀgarna till Belarus, genom att exempelvis stoppa flygplanen med migranter, sÀger hon.

– Vi kan inte hantera migration i EU genom att bygga nĂ„got slags fĂ€ste runt Europa. SjĂ€lvklart mĂ„ste vi försvara och skydda vĂ„ra grĂ€nser, men för att hantera migration mĂ„ste man samarbeta med andra lĂ€nder och se till att folk inte ger sig ivĂ€g pĂ„ de hĂ€r resorna frĂ„n första början, sĂ€ger Johansson.

Efter att Polen, Lettland och Litauen larmat om den extrema situationen har kommissionen lagt fram ett förslag med undantagsregler inom migrant- och asylhanteringen pÄ grÀnsen mot Belarus. Förslaget, som ska bli möjligt för alla EU-lÀnder att tillÀmpa vid ett liknande lÀge, diskuteras nu i EU.

– Vi har talat om i förslaget vilka avvikelser man kan göra frĂ„n regelverket men ocksĂ„ vilka avvikelser man inte kan göra. Man kan inte legalisera pushbacks, man kan inte förvĂ€gra mĂ€nniskor rĂ€tten att söka asyl och fĂ„ sin sak prövad i en rimlig och rĂ€ttvis process, sĂ€ger Ylva Johansson.

"Legitimerar övergreppen"

Förslaget har vĂ€ckt kritik i delar av EU – parlamentets socialdemokratiska grupp beskriver det som "oroande och extremt".

MÄns Molander anser att det rent av Àr ett farligt förslag som begrÀnsar asylrÀtten och skapar Ànnu mer utsatthet för redan vÀldigt sÄrbara mÀnniskor.

– Man mĂ„ste följa reglerna Ă€ven om lĂ€nder Ă€r satta under press. De begĂ„r en massa olagligheter som övergrepp och pushbacks mot migranter. Genom att EU skickar en signal om att extraordinĂ€ra Ă„tgĂ€rder ska accepteras sĂ„ legitimerar man ocksĂ„ övergreppen. Det Ă€r det stora problemet.

Fakta: EU-förslag om lÀttnader

EU-kommissionen föreslog den 1 december en rad tillfÀlliga ÄtgÀrder för att hjÀlpa Polen, Lettland och Litauen i migranthanteringen vid grÀnserna mot Belarus.

Bland annat tillÄts lÀnderna ta upp till fyra veckor pÄ sig för att registrera asylansökningar, i stÀllet för det normala tre till tio dagar.

LÀnderna erbjuds ocksÄ möjligheten att tills vidare enbart erbjuda migranter och flyktingar det som Àr absolut nödvÀndigt nÀr det gÀller mat, vatten och skydd.

Personer vars ansökningar om skydd redan avslagits ska ocksÄ enklare och snabbare kunna skickas ut frÄn lÀnderna.

Undantaget föreslÄs gÀlla i sex mÄnader och behöver godkÀnnas av en kvalificerad majoritet av EU:s medlemslÀnder i ministerrÄdet. NÀr en omröstning kan eller kommer att hÄllas Àr Ànnu inte klart.

KĂ€lla: EU-kommissionen.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!