Till Ungdomshälsan kan ungdomar med måttlig psykisk ohälsa vända sig, likaså om de har frågor kring sexuell hälsa. De 12 000 besöken per år visar att verksamheten verkligen behövs.
– Vi kan börja reda i problemen och se till att ungdomarna får hjälp på olika sätt, säger enhetschef Marie Löfving.
På Ungdomshälsan finns nämligen såväl psykologer och kuratorer som barnmorskor och psykoterapeuter. Det är den första instansen ungdomar vänder sig till, då det handlar om "vård i första linjen". De som vänder sig hit har frågor och bekymmer med saker som "hör ungdomstiden till", som kuratorn och psykoterapeuten Barbro Andersson uttrycker det:
– Nedstämdhet, oro, ångest och identitet.
Antalet besök har legat ganska konstant sedan ett par år tillbaka, och problematiken ser ungefär likadan ut som för tio år sedan. Personalen kan dock se att internet, sociala medier, stress i skolan och könsidentitet är mer nya inslag. Även hedersproblematik är något som man jobbar allt mer med. De som jobbar på Ungdomshälsan har tystnadsplikt och mötena sker oftast utan föräldrarna.
– Det kan vara skönt för ungdomarna att ha någon annan att prata med. Även om vi uppmuntrar dem att berätta i alla fall lite hemma, säger Lina Strömfors, som är psykolog.
Preventivmedelsrådgivning, kanske framför allt för tjejer, är det som många historiskt sett mest förknippar med den här typen av verksamhet. Men med namnbytet från Ungdomsmottagningen till Ungdomshälsan, märkte man att fler killar hittade dit. Och så har det fortsatt.
– När fler killar berättar att de varit här, och att de fått hjälp, så har fler kommit hit, vilket är jättebra, säger Marie Löfving.
På Ungdomshälsan finns även möjlighet att träffa barnmorskorna Margareta Wejryd och Petra Sjöberg. De får allt oftare besök av framför allt tjejer som är oroliga att det är onormala.
– De googlar runt mycket och är oroliga över att de inte ser normala ut i sina underliv, säger Margareta Wejryd och visar en snipptavla på väggen med olika former och storlekar på kvinnans underliv.
– Jag brukar börja med att be dem ta en titt på den här och fråga om de fortfarande tror att de är onormala? Då säger de flesta nej.
Porr och program där flickor opererar sina blygdläppar, tror de spelar in.
– Det är skrämmande att det är så. När de går härifrån är det glada och lättade att de inte är onormala, säger Margareta Wejryd.