Rekordmånga säkerhetshot

Säpo säger sig ha kontroll på vissa av dem, men hur många av dem som finns i vårt område vill man inte kommentera. Den 39-årige man som misstänks för terrordådet på Drottninggatan flaggades aldrig som ett säkerhetshot av Säpo. Men antalet personer som bedöms utgöra en fara har ökat kraftigt de senaste åren. I fjol anmälde Migrationsverket 739 potentiella säkerhetsärenden till Säpo. Det är rekord och kan jämföras med 461 under 2015 och 109 under 2014. I de allra flesta fall handlar det om asylsökande, men det kan också vara andra som söker uppehållstillstånd i Sverige.

Parallellt ökar även antalet fall i vilka Säpo motsätter sig uppehållstillstånd. 2016 skickade Säpo en så kallad erinran i 50 fall. Det kan jämföras med 29 året före.

I de allra flesta fall ger Migrationsverket inte uppehållstillstånd till dessa individer. Men många blir ändå kvar. Oftast beror det på omständigheterna i hemländerna, till exempel att personen riskerar dödstraff eller tortyr.

Det finns också länder som inte tar emot utvisningar som sker med tvång. Detta gäller exempelvis Uzbekistan, där den misstänkte 39-åringen kommer ifrån. Mannen hade ett utvisningsbeslut på sig, men återvände inte självmant och blev därför kvar i Sverige. Så här kommenterar Säpos presschef Nina Odermalm Schei hur Säpo bedömer "vems lag som går först" i sådana ärenden:

– Om det går att verkställa en utvisning som Säkerhetspolisen ansvarar för så gör vi det. Detta sker i något enstaka fall varje år. Anledningar till att det finns verkställighetshinder, att en utvisning inte kan genomföras, är till exempel krig och konflikter eller att personen riskerar att utsättas för tortyr eller dödsstraff. När det finns verkställighetshinder kan en person komma att placeras i förvar. Säkerhetspolisen anpassar uppföljningen utifrån det säkerhetshot en person anses utgöra och vi följer prioriterade aktörer noggrant.

Hur ställs risken att personen som utvisas riskerar någon form av straff, mot den risk som personen kan utgöra i Sverige?

– Insatserna mot de individer som inte går att utvisa, det vill säga där utvisningen inte går att verkställa, anpassas i förhållande till det hot de bedöms utgöra, säger Nina Odermalm Schei.

Hur många säkerhetshot som just nu befinner sig på svensk mark vill Säpo inte berätta. Och någon strategi för hur de ska hanteras finns egentligen inte, enligt terrorforskaren Magnus Ranstorp.

– De som utgör en fara håller Säkerhetspolisen koll på. Men de låser ju inte in dem, säger han.

Åtgärder för att hålla personerna under uppsikt kan vara att han eller hon måste anmäla sig med jämna mellanrum på polisstationen. Om det finns brottsmisstankar kan hemliga tvångsmedel användas, som telefonavlyssning.

– Konkreta uppslag kan göra att en förundersökning sätts i gång. Det kan också vara så att man bedriver spaning på personerna för att se om det dyker upp något där. Men det är ofta enormt tidskrävande och svårt, säger Magnus Ranstorp.

Hur många av de 739 potentiella säkerhetsärenden som anmälts till Säpo som finns i vårt område, kommenterar inte Säpo.

– Säkerhetspolisen redovisar inte den typen av statistik, säger Nina Odermalm Schei.

Hur bra koll har ni på de här individerna? Ska folk vara rädda?

– Säkerhetspolisen arbetar kontinuerligt med att följa upp och avvärja de eventuella hot som kan finnas. I det arbetet ingår att anpassa uppföljningen utifrån det säkerhetshot som en person anses utgöra och vi följer prioriterade aktörer noggrant, svarar Nina Odermalm Schei på den frågan.

Under påskhelgen kommer polisen att synas mer ute i samhället och arbeta med trygghetsskapande åtgärder. Tidigare i veckan gick polisens nationella kommenderingschef Jonas Hysing ut och manade folk att fortsätta leva sina liv som vanligt:

– Vi ska gå till jobbet, skicka iväg barnen till skolan, färdas med kollektiva transportmedel och fortsätta röra oss på allmänna platser. Vi ska fortsätta slå vakt om vårt öppna samhälle, säger han.