Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Därför byggdes brunnslasarettet

Folk vallfärdade till Söderköping för att bota sina krämpor – men många av dem blev i stället sjukare av de många kallbaden. På brunnslasarettet skulle de få vård.

Populärt. Trots att det var långt i från någon spaverksamhet var det många som ville bada brunn i Söderköping. Bilden är tagen av Emil Ström på 1920-talet då det var full fart på verksamheten.

Populärt. Trots att det var långt i från någon spaverksamhet var det många som ville bada brunn i Söderköping. Bilden är tagen av Emil Ström på 1920-talet då det var full fart på verksamheten.

Foto: Emil Ström/S:t Ragnhilds gille

Söderköping2018-01-04 13:08

– Det var tufft att bada brunn och absolut ingen lek. En del blev sjuka av det och när de inte fick plats på länslasarettet så byggde brunnen ett eget sjukhus, säger Lasse Lindh, intendent på Söderköpings stadsmuseum och styrelsemedlem i S:t Ragnhilds gille.

Kurverksamheten startade i början av 1700-talet men på 1820-talet kom intendenten Johan Olof Lagberg till Brunnen och 1842 införde han den berömda kallvattenkuren. Kuren gick ut på mycket vatten både invärtes och utvärtes. Bland annat skulle man dricka 24 glas vatten per dag och bada i kallt vatten samt genomgå olika behandlingar. Dagen började 04.30 med väckning och ett kallt vattenlavemang, sen följde ”sittbad” och ”ståbad” vid angivna tider.

– Folk skulle botas men det var många som inte klarade av behandlingen. Det tog kål på en hel del. 1898 kom Brunnskyrkan till för att de skulle kunna sköta sina egna begravningar. Stadskyrkan hann inte med alla, säger Lasse Lindh.

Brunnslasarettet, som han kallar för ett tidigt Geria då drevs i privat regi, användes fram till 1976. Sen dess har huset haft olika funktioner men har stått tomt sen i maj 2016. Nu är huset i så dåligt skick att det kan komma att rivas.

– Personligen tycker jag man ska försöka bevara det, säger Lasse Lindh.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!