Plan- och bygglagen är en snårig historia och Johan Cöster menar att det är avancerade teknikaliteter som gör att avstegen från detaljplanen kan ses som stora.
– Det finns ett undantag i plan- och byggförordningen som säger att när huset kommer närmare än sex meter från allmän platsmark, alltså vägen, ska höjden räknas från vägens medelmarknivå och vägen råkar ligga en meter lägre än tomten och följdaktligen blir huset då en meter för högt, säger Johan Cöster.
Kommunen har nu studerat liknande fall och beslutat sig för att överklaga.
– Vi tror att vi hittat fall där man utgår från att det är medelmarknivån (på tomten, reds anm.) som ska råda. Sen får vi låta det rättliga ha sin gång.
Det är en tolkningsfråga huruvida det är frågan om en stor eller liten avvikelse och Cöster tycker att länsstyrelsen är för hård i sin tolkning.
– Frågan är: spelar den här metern någon verklig roll? Den hade inte varit för mycket om huset stått längre in.
– Det här är tråkigt för de som byggt huset och lagt ner energi på det, och för de som kan tänka sig att flytta in. Men de som bor där intill har sin rätt som sakägare att säga sin åsikt.
Frågan är vad som händer för de som byggt huset när det nu blir en långdragen domstolsprocess. Cöster jämför med Kolmårdens Wildfire som får köras trots att det inte finns något bygglov. Han nämner också att det finns vissa aspekter i kommunallagen som handlar om proportionalitet, att det inte får missgynna en enskild medborgare i för stor omfattning.
– Vi kan vidta vissa åtgärder för att möjliggöra en inflyttning som håller juridiskt, men sen är det ju alltid på den personens risk.
Vad gäller bristerna i handläggningen säger Johan Cöster att det är den mänskliga faktorn som har fallerat.
– Det är helt orimligt att vi skulle ha fattat beslut utan handlingar.