På söndat är det val till kyrkan. Idag har Posk, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, 15 av de 25 ordinarie platserna i kyrkofullmäktige. Gunnar Norlén är första namnet på Posk:s lista och ordförande i kyrkorådet.
På vilket sätt skiljer ni er från samlingslistan?– Tanken med POSK, när det bildades, var att vi anser att kyrka och partipolitik inte ska höra ihop. Vi vill så småningom se ett nytt valsystem, säger han.
– Lokalt, när det gäller själva arbetet och visionen, är det inte så stor skillnad.
Deras motpart samlingslistan består delvis av den gamla listan från Sankt Anna, sen Söderköpings och Sankt Anna församling slogs ihop 2010. Därför framhåller Sven Olof Malmqvist, tvåa på samlingslistan, att de i högre grad värnar om de gamla församlingarna. Till exempel är de öppna för att de ska få starta egna arbetsgrupper.
– På så sätt vill vi ta tillvara de gamla församlingarnas intressen och få dem medansvariga i besluten.
De värnar också om att landsbygdsborna ska ha möjlighet att fira gudstjänst i sin sockenkyrka minst en gång i månaden och vid alla stora helger.
Men Gunnar Norlén menar att det även på Posk:s lista finns en stor förankring på landsbygden och i skärgården.
– Inte minst jag själv som bott 53 år på Espholm, både som heltids- och sommarboende, säger han.
Att det ska gå att fira gudstjänst i sin sockenkyrka minst en gång i månaden är något man idag försöker hålla, men han säger att det kan vara svårt att få ihop. En kyrka kan få stryka på foten om man vill satsa mer på en annan där fler är aktiva.
– Vi är överens om att vi har satsat för lite och att vi vill satsa mer. Men det hela måste gå ihop sig ekonomiskt.
Vad är den viktigaste frågan lokalt?– Att vi fortsätter jobba med de viktiga grenarna vi har i församlingen, det rent kyrkliga, det diakonala arbetet och ungdomsarbetet. Vi vill också fortsätta att satsa på integration genom Tillsammans-projektet bland annat.
Med tanke på att så lite skiljer mellan de två alternativen kan man fråga sig varför man ska rösta i det lokala kyrkovalet. NT frågade Lisbeth Kihlberg som är kyrkokamrer.
– Det handlar om demokrati. En del tycker att det är ett dyrt val, men det är svårt att hitta ett alternativ. Att få ihop 700 röstande skulle vi aldrig lyckas med om vi hade ett stormöte till exempel, säger hon.
– Sen är det positivt att vi har två listor. På många ställen är valet redan givet, men det är det inte här.
Louise Åsenheim