Trädgårdar i den medeltida staden

Arkeologerna Karin Lindeblad och Rickard Hedvall, bägge från Riksantikvarieämbetet i Linköping, besöker på onsdagskvällen ett i stort sett fullsatt Stinsen för att berätta om boendemiljöer och trädgårdar i de medeltida städerna med visst fokus på Östergötland.

Rickard Hedvall lägger sitt fokus på städernas uppbyggnad och kunde berätta att det på medeltiden egentligen bara fanns sex städer i Östergötland, förutom Söderköping – som var den största – också Vadstena, Skänninge, Hästholmen, Linköping samt Norrköping.

– Det var på 1200-talet som Söderköping anläggs, vid ungefär samma tidpunkt blir Sverige kristnat och det innebär en hel del för våra boendemiljöer, berättar Rickard Hedvall som tillägger att mycket av det medeltida stadsnätet finns kvar här, till skillnad från de andra städerna.

Vad gäller hur stadsgårdarna var uppbyggda finns nu bättre kunskap efter att en hel stadsgård grävts ut i Vadstena.

– Enklare bebyggelse låg mot huvudgatan till skillnad mot senare tid, sedan låg i regel bostadshuset mitt på tomten och längst in på gården fanns den privata delen med dass och djur, förklarar han och tillägger att detta ändrades efter 1600-talet då bostadshusen började läggas ut mot gatan.

– Man ska också komma ihåg att det fanns betydligt mer färg än vad vi oftast tänker oss, vi har hittat pigment som visar att det fanns ganska bjärta färger i stadsmiljön på den här tiden.

Därefter tar Karin Lindeblad över för att gå in på trädgårdar i stadsmiljön under medeltiden vilket är ganska ny kunskap.

– Det fanns gott om odlingar i städerna men de har länge varit okända, det är först på senare år vi fått den kunskapen. Förut trodde vi att man förde in mat till städerna utifrån men den bilden har förändrats.

Hon berättar om medeltidens stadsjordar och olika former av trädgårdar, ordet gård kommer av gard som ungefär betyder inhägnat område.

– Vi bedömer att en tredjedel av städernas areal användes till odlingar, berättar Karin Lindeblad och tillägger odlingsbäddarna på denna tid var cirka 1.20 meter breda.

– Ibland hittar vi fröer när vi gräver ut, det händer också att fröer från denna tid som legat vilande gror när vi rör om under utgrävningen, berättar hon och visar en bild på en spikklubba som vuxit upp på en utgrävning.

Bilden de tillsammans ger är en aning annorlunda än den brunmurriga eländesbilden av medeltiden som många har. Fram tonar en mer färgglad stadsbild med mycket grönytor, odlingar, växter och blommor.

– Många av de växter vi trott att munkar tog med sig hit har det visat sig att vi odlat mycket längre än så, säger Karin Lindeblad och räknar upp några av de växter man hittat: palsternacka, lavendel, bolmört, persilja, koriander.

Den åtminstone 60 personer starka gav en ordentlig applåd efter föredraget som uppenbarligen blev mycket uppskattat.