Det handlar om en händelse i en kommun i Örebro län i slutet av januari 2014 då en kvinna boende i Söderköping olovligen tog en personbil och åkte omkring med denna samtidigt som hon var påverkad av alkohol. Den uppmätta alkoholkoncentrationen i hennes blod uppgick vid tillfället till 1,79 promille och dessutom hade kvinnans körkort omhändertagits.
När provtagning skulle göras på ett lasarett gjorde kvinnan våldsamt motstånd mot de två kvinnliga poliserna som var närvarande, slog en av dessa i ansiktet med knytnäven och försökte också slå sig fri.
Det finns även en åtalspunkt med olovlig körning som ska ha ägt rum i Söderköping i oktober 2014 där kvinnan ska ha framfört en personbil utan giltigt körkort.
Vad gäller den första åtalspunkten har den tilltalade kvinnan erkänt tillgrepp av fortskaffningsmedel, olovlig körning samt grovt rattfylleri men förnekar våldsamt motstånd samt våld mot tjänsteman. Tingsrätten i Örebro bedömer dock att det inte är styrkt att rattfylleriet ska bedömas som grovt och ogillar åtalet i denna del.
Vad gäller det våldsamma motståndet uppger kvinnan att hon inte minns men är övertygad om att hon inte skulle göra något sådant. Dock bedöms vittnesbeskrivningarna så trovärdiga att tingsrätten finner åtalet för våld mot tjänsteman och våldsamt motstånd styrkt.
Vad gäller den andra åtalspunkten förnekar kvinnan olovlig körning och menar att även om hennes körkort omhändertagits fick hon i maj 2014 tillbaka ett annat körkort av polisen som hon tidigare förlustanmält och trodde då att hon fick köra. Tingsrätten dömer henne till ansvar även för detta brott.
Kvinnan är inte dömd för tidigare brott och detta är orsaken till att hon inte döms till fängelse trots att dessa brott regelmässigt ska föranleda ett fängelsestraff. Istället är hon, enligt tingsrätten, i behov av det stöd och den kontroll som skyddstillsyn innebär. Dessutom har kvinnan samtyckt till att utföra samhällstjänst, tingsrätten bestämmer därför påföljden till skyddstillsyn och samhällstjänst i 60 timmar. Man konstaterar också att hade ett fängelsestraff utdömts skulle längden av detta bestämts till två månader.
En av poliserna hade också begärt ett skadestånd som den tilltalade bestritt. Tingsrättens resonemang är här att det ingår i polisens arbetsuppgifter att ingripa mot besvärliga personer. Därför ogillar man skadeståndsyrkandet.