Fredrik Wallman är sommarboende i Sankt Anna och är granne med den som nu uppfört ett hus på sin tomt vid vattnet. I början av 2016 lämnades en bygglovsansökan in gällande ett fritidshus på 70 kvadratmeter, men den 2 februari 2017 ändrades den av bygglovshandläggaren i samråd med den sökande, till att gälla en komplementbyggnad. Samma dag som ändringen gjordes beviljade samhällsbyggnadsnämnden bygglovet. Fredrik Wallman menar att kommunen genom att göra ändringen har kringgått strandskyddslagstiftningen.
Under handläggningens gång har bygglovsansökan kompletterats med ritningar som visar exempel på hus med en area runt 55 kvadratmeter, men areauppgiften i ansökan ändrades inte. ”Det är först när det klarats ut vad ansökan egentligen avser som det är möjligt att ta ställning till om bygglov kan ges” skriver länsstyrelsen i sitt beslut.
– Kommunen har tagit beslut på felaktiga grunder helt enkelt. De har inte pratat med oss heller, hade de gjort det kanske vi sluppit det här, säger Fredrik Wallman.
Till saken hör att den befintliga byggnaden på tomten är på 54 kvadratmeter, medan den nybyggda komplementbyggnaden är på 49 kvadratmeter, varav 35 är boyta. Enligt överklagan är praxis vad gäller byggnadsarea för en komplementbyggnad max 50 procent av huvudbyggnaden, i det här fallet skulle det alltså bli cirka 25 kvadratmeter.
– Lagen är tydlig där, en komplementbyggnad får inte vara så stor, det är bara att läsa plan- och bygglagen. Det är ett solklart misstag och det tror jag de (kommunen, reda anm.) ser själva också.
Men John Hagberg, bygglovshandläggare på kommunen, håller inte med. Han är inte den som handlagt ärendet från början men har varit på platsen och ser inga problem med en komplementbyggnad på 49 kvadrat.
Hur stor tycker du att en komplementbyggnad får vara?– Jag ser inga problem med att man på en fastighet i fritidsbebyggelse har en bruttoarea på 35 kvadratmeter (för själva boarean, reds anm.) En komplementbyggnad är ett uthus eller garage och ett garage idag kan vara 40-50 kvadratmeter, upp till 70 kvadrat.
– Däremot har det fattats beslut på oklara grunder och det är olyckligt, men det kan inte jag svara för, säger han.
Husbyggaren själv, Stefan Bjärstad, menar att han inte gjort något fel och har överklagat beslutet till mark- och miljödomstolen.
– Jag har gjort vad jag ska göra. Jag har fått ett bygglov för en komplementbyggnad, vad mer kan jag göra?
Överklagan är dock inget som oroar Fredrik Wallman.
– Det måste bli samma beslut även där, det vill säga att det upphävs. Jag har svårt att se något annat, säger han.
Han vill att huset rivs och att marken återställs till ursprungligt skick.