Hemma hos Ingegerd och Hans Edman från Drothems byalag samlades på fredagen representanter från Telia, Skanova samt franska Arcep som är motsvarigheten till svenska Post och Telestyrelsen (PTS). Bakgrunden är att man i Frankrike står i begrepp att göra motsvarande satsningar som gjorts i Sverige när det gäller fibrering för snabbt bredband.
– Nu när vi börjar projektera vill vi ha en internationell jämförelse, säger Valèrian Lebert från Arcep och tillägger att man ofta arbetar med större enheter än byalagsstorlek i Frankrike.
Med på besöket är också representanter för Telia och Skanova som är de som står bakom stamfibern som Drothems byalag är anslutna till.
– Frankrike är historiskt mer centraliserade medan vi i Sverige i den här frågan är väldigt decentraliserade, säger Inger Gunterberg, informationschef på Skanova.
– Sverige är kanske det land där vi sett flest initiativ från medborgarna i denna fråga, tillägger Vincent Roger-Machart från Arcep.
Målet som Sverige antagit är att 90 procent av Sveriges befolkning ska ha tillgång till snabbt bredband till 2020. Den stora utmaningen är naturligtvis att täcka de glesbefolkade bygder som det finns så gott om i Sverige. Det är i detta arbete som byalagsmodellen visat sig vara en framgångsrik väg.
– Anledningen att vi valde att visa Drothems byalag är att det är ett bra exempel på ett småskaligt initiativ och ett välskött projekt, sedan finns det inom någorlunda räckhåll från Stockholm, säger Inger Gunterberg.
Frankrike med sin större befolkning står alltså inför en utmaning.
– De befinner sig ungefär där vi var för tre-fyra år sedan, säger Mikael Jarmblad från Skanova:
– Då var frågan ”vad ska vi med fiber till?”. Nu är det självklart att välja snabbt bredband för husägare, i framtiden kommer det att vara ett krav.
Drothems byalag är tillsammans med byalag 799 de enda i Söderköping som valde att ansluta till det redan befintliga nätet som Telia/Skanova lade ner i början av 2000-talet. Kommunen har sedan dess byggt ett eget stamnät, dock har den nya politiska majoriteten S,M samt MP i sin programförklaring sagt sig vilja sälja detta i förlängningen. Man tycker att ”(...) kommunen långsiktigt inte ska inte ska äga och driva bredbandsnät”.