Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Dataspel kan locka skoltrötta till skolan

Nyströmska gymnasiet har i två år deltagit i ett projekt om spelbaserat lärande. I dag hålls en internationell konferens på skolan med föreläsare från Malta och Österrike.

Föreläsare. Alexiei Dingli från University of Malta, Sarah Farrugia, projektledare från Malta, Joseph Ellul från Margaret's college, Malta och Thomas Wernbacher, Danube university, Österrike. Längst bak: José Molina, ansvarig samordnare på Nyströmska.

Föreläsare. Alexiei Dingli från University of Malta, Sarah Farrugia, projektledare från Malta, Joseph Ellul från Margaret's college, Malta och Thomas Wernbacher, Danube university, Österrike. Längst bak: José Molina, ansvarig samordnare på Nyströmska.

Foto: Louise Åsenheim

Söderköping2017-05-04 14:48

Kan datorspel, eller för den delen analoga, få skoltrötta elever att återvända till skolbänken? Ja, det menar i alla fall deltagarna i Erasmus+projektet om spelbaserat lärande som den här veckan samlats i Söderköping. Målet med projektet har varit att designa ett internetbaserat verktyg som ska underlätta för lärare att hitta olika datorspel som man kan användas i undervisningssyfte. Till det hör också en instruktionsbok för lärare om hur de kan jobba med spelbaserat lärande för elever som riskera att hoppa av skolan.

Tanken är göra lektionerna mer aktiva, relevanta och aktuella för eleverna och på sätt få dem mer motiverade till skolarbete. Populära spel som Angry birds, Minecraft och Pokemon Go kan till exempel användas i undervisningen.

– I Minecraft kan man skapa ett äventyr och sen skriva en berättelse om det. Det kan också användas i matte och fysik, genom att till exempel låta eleverna skapa en bana och sen räkna ut med vilken hastighet vagnen åker, säger Alexiei Dingli, professor på University of Malta.

Pokemon Go som kan användas till både geografi och historia.

– De flesta Pokestopen finns vid historiska platser, säger Thomas Wernbacher, forskare på Danube University, Österrike.

Medan forskarna på universiteten har utvecklat verktygen har Nyströmska skolan och Margaret's college på Malta varit "försökskaniner" i projektet. En av lärarna på Nyströmska som deltagit i projektet är Anja Pallin, lärare i franska och engelska. Hon har framför allt använt brädspel eller andra icke-digitala spel.

– Min erfarenhet är att det fungerar bra vid muntliga övningar. Det lockar eleverna att börja prata på ett lustfyllt sätt. I franska har jag till exempel använt Story cubes där man ska berätta en historia kring olika bilder på en tärning.

– Över lag reagerar eleverna positivt, de vill ha något som bryter av mot det kravfyllda, säger hon.

I dagsläget används spelbaserat lärande sparsamt ute på skolorna, men förhoppningen bland projektdeltagarna är att det i framtiden ska vara ett vanligt och accepterat sätt att arbeta.

– Spelbaserat lärande har lite tabu kring sig och en del av projektet handlar om att ta bort det och övertyga lärarna om att det är ett pedagogiskt verktyg, säger José Molina, ansvarig samordnare på Nyströmska.

– Läraren är viktigast i sammanhanget och nyckeln till att det ska fungera. Man måste veta: Varför använder jag det här spelet? säger Joesph Ellul, rektor på Margaret's college på Malta.

– Utbildning ska vara roligt, det är grunden, säger Alexiei Dingli.

Projektet

Projektet "Gamebased learning to alleviate early school leaving" finansieras av EU.

Skolor, universitet och organisationer från Sverige, Malta och Österrike deltar.

Igår presenterades resultatet av två års arbete under en konferens dit lärare, rektorer och politiker från Söderköping och Norrköping bjudits in.

Projektet kommer att fortsätta och utvärderas.

Problemet med avhop från skolan är mycket större på Malta än i Sverige. 2013 var det 20 procent av eleverna som hoppade av skolan före 15 års ålder.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om