Kommunerna har en viktig roll i samhällets krisberedskap, det kan gälla att hantera allt från terrorhot och kollapsande IT-system till översvämningar och långvariga elavbrott.
– Det handlar om att bygga upp en robust struktur så att man har en tanke om hur man organiserar sig oavsett vad som händer, säger Johanna Grander, projektsamordnare på kommunen.
Det är länsstyrelsen som ser till att kommunerna följer lagen och den överenskommelse vad gäller krisberedskap som slutits mellan staten och Sveriges kommuner och landsting. I den senaste granskningen är det inte bara Söderköping som får backning av länsstyrelsen utan cirka hälften av östgötakommunerna har fått påpekanden om brister. Att många gjort fel kan bero på att det är första gången just den här sortens styrdokument ska skrivas.
– Vi har granskat dem kritiskt och bokstavligt för att de ska göra rätt till nästa gång, säger Lisbeth Gustavsson, krisberedskapshandläggare på länsstyrelsen.
Söderköpings kommun har haft fram till igår på sig att redovisa hur bristerna ska åtgärdas. Det ena gäller att utbildnings- och övningsplanen saknar koppling till målen i överenskommelsen.
– Bristerna har egentligen varit mer av redaktionell karaktär. Ett av våra mål var att genomföra en utbildning i stabsmetodik och det har vi gjort. De ville att vi skulle skriva ut det konkret, säger Johanna Grander.
Den andra bristen gäller den ersättning från staten som alla kommuner får för att planera och driva sin krisberedskap. För 2017 har Söderköping fått drygt 499 000 kronor till det. Men i kommunens styrdokument finns enbart redovisat hur pengarna ska användas till och med 2015.
– Vi har alltid bara gjort för ett år i taget, det var nytt att man skulle redovisa för hela mandatperioden, säger Johanna Grander, som nu har rättat till misstaget.
Länsstyrelsen kontrollerar i efterhand att pengarna verkligen har använts till det de ska.
– Det verktyg vi har, om kommunen inte använt pengarna eller använt dem till fel saker, är att föreslå MSB (Myndigheten till samhällsskydd och beredskap, reds. anm.) att minska eller dra in ersättningen, säger Lisbeth Gustavsson.
Länsstyrelsen gör två besök per mandatperiod i kommunerna för att se att de verkligen uppfyller kraven på krisberedskap.