SMHI gör prognoser för hur stor brandfaran är och eventuella brandvarningar meddelas till allmänheten och berörda myndigheter. Till en början inriktade man sig på att varna för skogsbränder. Då baserades bedömningen på mätinstrument där fuktigt trämaterial placerades på en känslig våg.
Man kunde följa på vågen hur snabbt materialet torkade vid torrt väder. Nackdelen med vågen var att den oftast reagerade för snabbt. Från mitten av 1980-talet har risken för skogsbränder beräknats i dator. I dessa modeller tar man hänsyn till hur länge det har varit torrt samt vilken temperatur och luftfuktighet som väntas under dagen. Om det har regnat sänks värdena i förhållande till mängden nederbörd. De senaste åren har metoderna förfinats genom att man också kan ta hänsyn till uttorkningseffekter i markens ytskikt.
I och med dessa förbättringar utfärdar man även gräsbrandsvarningar mer systematiskt. Säsongen för gräsbränder sträcker sig från snösmältningen till dess att färskt, grönt gräs växer upp. Gräsbränder kan vara livshotande, de kan sprida sig 5-10 gånger snabbare än en skogsbrand.