Det är några förklaringar som kommer fram under samtal med kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S) om varför Norrköping är näst sämst i länet vad gäller lärarbehörigheten.
– Över hela landet har vi en allvarlig lärarbrist. Det är alldeles uppenbart att det märks väldigt mycket i Norrköping, säger Lars Stjernkvist.
Näst sämst i länet – varför kan vi inte få lärare hit?
– Jag tror att det är en kombination. Det är klart att villkoren spelar roll. Då tänker jag på löner och anställningsvillkor. Sedan är det klart att det spelar också roll att i Norrköping så har vi haft en tuffare social situation än många av våra grannkommuner, och det gör också lärarnas uppdrag ännu svårare.
Stjernkvist talar om en dubbel strategi för att lösa det här. Det ena är att öka personaltätheten, något man lyckats med, om man räknar in övrig stödpersonal som sjuksköterskor och elevassistenter.
– Det andra är att också förbättra villkoren, höja lärarlönerna – men det är svårt att göra båda sakerna samtidigt. När det gäller lärarlönerna har vi inte, i relation till övriga, förbättrat oss.
Ambitionen måste vara att vara konkurrenskraftig även med lärarlönerna, menar han.
Det finns en faktor till som påverkar i Norrköping, säger han.
– Under den här perioden tog vi emot 600 nya elever från krigets Syrien. Vi växte med tre normalstora skolor. Ingen annan av de här andra kommuner är i närheten av det. Vi var tvungna att på jättekort tid, förutom att anställa för att höja personaltätheten, dessutom anställa för att överhuvudtaget ha en grundbemanning. När du anställer så många nya är det inte så lätt att hålla ställningarna när det gäller antalet utbildade.
En förklaring till, säger han, är att Norrköping har en relativt hög andel friskolor, vilket drar ned snittet i statistiken.
Under Kvartettens tid har skolan tillförts 120 miljoner kronor utöver volymer och priser. Efter att förra årets underskott på 50 miljoner kronor följt med in i 2018 har skolan fått en tilläggsbudget på 20 miljoner. Utbildningsnämnden har sedan tidigare i uppdrag att effektivisera verksamheten med en procent, 30 miljoner kronor.
– Vi har fått mer pengar i år än vi hade förra året, men vi sitter med en organisation som växte för mycket förra året, säger utbildningsdirektör Sofie Lindén.
Ett bekymmer är att lokalkostnaderna, för hyror, evakuering och renovering, ökat med 14 miljoner utöver budgetram.