Miia Austa, ordförande i Lärarnas Riksförbund i Norrköping, menar att kommunen nu måste göra allt för att behålla sina lärare, och att det handlar om lön och arbetsbelastning.
På frågan var obehörig personal fyller upp lärartjänster i Norrköping svarar hon:
– Det är relativt utspritt, men jag tror att det är en större andel obehöriga på de skolor där man har tänkt sig att ha tvålärarsystem, då man har haft svårt att hitta två behöriga lärare. Det innebär att man på flera håll fått ta en behörig och en obehörig.
Utöver det är det alltså ganska utspritt var det finns obehörig personal, mest bekymmersamt är det på skolor i utsatta områden, och i skolor ute på landsbygden, säger Austa. Skolor på landsbygden har svårt att få behöriga lärare på grund av pendlingsavstånd och svårigheter att få vikarier. Miia Austa tycker att kommunen borde göra en extra satsning för att locka lärare till landsbygdsskolorna.
I utsatta skolor, där man har många elever med sociala problem, och en tuffare arbetssituation, försöker man kompensera genom att ha mer personal, säger Austa.
– Men det är inte så lätt att hitta behöriga lärare, utan då handlar det mer om att man fyller på med obehörig personal.
Skolor där man har eller vill testa tvålärarsystemet är Matteus, Gustaf Adolf och Söderporten. Men också i andra skolor, med enlärarsystem, kan det som sagt finnas obehöriga.
Det kan inte vara bra för betygskurvorna?
– Nej, det är absolut ett jättebekymmer, utifrån ett elevperspektiv, om du inte har behöriga lärare. Obehöriga blir dessutom anställda en termin eller högst ett läsår i taget, så det kan hända att man får byta lärare flera gånger under sin skoltid.
Det är en kvalitetsskillnad på att ha en behörig lärare och en som inte är det, och höga krav på vad en lärare ska leverera. Att stötta obehöriga ökar arbetsbelastning på befintlig personal. Risken är då att de behöriga väljer att flytta på sig, menar Austa.
Hur ska man lösa lärarbristen?
– Steg ett, det absolut viktigaste, är att kommunen ser till att fler inte slutar, att fler inte lämnar kommunen. Då måste man se över arbetssituationen och lönerna för de som finns på skolorna. Jag är rädd för att situationen som den är i dag är droppen som får bägaren att rinna över. En del lärare som haft det tufft, men ändå stretat med, kan någonstans känna att nej, nu lägger jag av, säger Miia Austa.
– Vi ligger extremt dåligt till i Norrköpings kommun, säger hon om lärarlönerna, bland de sämst betalda i hela Sverige, i en kommun som har ett enormt behov av duktiga lärare.
Lärarlönelyftet, statliga pengar, på 34 miljoner kronor, som rektorerna i Norrköping ska dela ut till "särskilt kvalificerade lärare", en genomsnittlig löneökning på mellan 2 500 och 3 500 kronor per person, räcker bara till cirka 30 procent av lärarna. 70 procent av lärarna får ingenting.
– Det innebär att 70 procent blir missnöjda. Det finns fler lärare som uppfyller kriterierna än vad det finns pengar.
Miia Austa menar att kommunen i den situationen borde ha gått in med ett eget lärarlönelyft.
– Det är mycket frustration som kan bubbla upp. Det är också risk för att man blir osams på skolorna, att det blir irritation mellan lärare på skolor, och gentemot rektor.
Senast i november ska det vara klart vilka lärare som får de statliga pengarna.