Jubileum med stjärnglans
Igår var det fest här i ordenshuset, för då firade nykterhetslogen Trettondagsstjärnan sina hundra år.Med så mycket liv och rörelse, att man knappt kunde tro att medlemmarna numera bara är tolv till antalet.Här levde nu, ännu en gång, det gamla Folkrörelse-Sverige upp.
Att farbröderna i Cittronilerna svarade för underhållningen passade ju perfekt, när Simonstorps-logen firade sina hundra år. FOTO: ROBERT SVENSSON
Foto: Fotograf saknas!
- Men när vi träffas här varje vecka är vi tio som deltar, och av de två som inte kommer bor den ena i Skåne. Vilken annan förening kan visa upp en sådan medlemsaktivitet?
Logen i Simonstorp bildades trettondagen 1905 och firade nu sitt jubileum på just denna dag, som den också fått sitt namn från. Den gången var det 19 personer, som omgående gick in som medlemmar. Rekordåren inföll på 20-talet, då Trettondagsstjärnan kunde räkna in ca 120 medlemmar.
Husmoderligt
Längs borden står de små vita kaffekopparna så trivsamt utplacerade, på ett liksom gammaldags husmoderligt vis. Blå och vita dukar, blomsterfång. Kakor och tårta.
Vi hamnar bredvid Sven-Erik Österberg, som gick med i logen år 1938. 16 år gammal var han då, och när han tillsammans med sin två år yngre syster skulle in till Simonstorp måste de ta sig fram sex kilometer genom skogen.
Nykterhetslogen var den livfullaste föreningen i Simonstorp, även om där också fanns både idrotts- och skytteförening.
- Det var en skolkamrat, Börje Kalén, som drog med mig i logen. Man fick cykla eller gå, det fanns ju inget annat. På den tiden fanns det folk på alla torpställena härikring. För att dryga ut inkomsten arbetade de också i skogen åt Fiskeby.
- Vi var ett gäng ungdomar som hölls med teater, folklekar och en massa annat. Börje satte ihop en nyårsrevy, där vi var stenåldersfolk. Men det var ju om saker här på orten som det handlade. Sedan var vi ute i skogen mycket också, med karta och kompass.
Värvad igen
Med tiden kom Sven-Erik, SJ-anställd som han var, ifrån hemorten. Men 1982, efter pensioneringen, flyttade han åter hemåt - till Åby. Och då var det, lustigt nog, samme Börje Kalén som än en gång värvade honom honom till logen Trettondagsstjärnan i Simonstorp.
Här i ordenshuset, med sjön Bolen på sin ena sida och järnvägen Norrköping-Katrineholm på den andra, hålls nu ordensmöten möten varannan vecka och studiecirkel varannan.
- Och det har alltid varit så roligt att komma hit. Det har varit som ett andra hem.
Ordförande Berne berättar om logens historia. Många är de debatter, som hållits. En gång diskuterades exempelvis frågan "Är kvinnornas arbete inom orden så betydelselöst som många gör gällande?"Den manligt helt dominerade församlingen kom då, hedersamt nog, fram till att kvinnornas arbete i varje fall inte var betydelselöst...
En röd loge...
På 1910-talet fick Simonstorpslogen ett visst rykte om sig, eftersom man där ville tycka och tänka även i rent politiska frågor och därför rentav kom att kallas för den röda logen.
- Och det fanns allt lite kvar av det där också när jag kom med, viskar Sven-Erik Österberg till oss.
En central roll spelade under många år logens bibliotek. Där fanns det alla möjliga uppburna författare men klart mest utlånade var, under alla förhållanden, Sigge Stark och Leonard Strömberg.
Denna jubileumsdag till ära dammas också gamla kampsånger av på nytt - "Fram går fanans blåa duk..."och mera sådant. Och visst passar det perfekt, att det är Cittronilerna som står för underhållningen. Med gamla schlagers, skillingtryck, läsarsånger m m ur traditioner ofta så nära sammanlänkade med nykterhetsrörelsens egna.
Så får då den gamla nykterhetsloge leva upp igen, så här på sin hundraårsdag. Än en gång får den stå fram som den folkrörelse den varit och alltjämt skulle vilja vara. Med medlemmar som, enligt ordförandens egna ord, utgörs av "äldre och mindre äldre" - men som likväl tycks hysa något paradoxalt hopp om framtiden för sin gamla rörelse.
Här dras minnen från fornstora dagar fram. Här strömmar gratulanterna till från både när och fjärran - från Finspång och Norrköping, likaväl som från Åby och Kvillinge.
Och även om de inte är fler är tio på mötena, och bara några av dem är från själva orten, och juniorverksamheten av allt att döma är fullständigt obefintlig - så har de ju i gengäld så förtvivlans roligt när de träffas.
Fia med ös
- Ni skulle bara vara med, när vi spelar Fia med knuff två gånger per termin, säger Berne Hagström. Då är det fullt ös, det vill jag lova. Nej, roligare förening är den här, det får man leta efter.
Diplom delas ut för 50-, 60- och rentav 70-åriga trogna medlemskap. Och så drar då en fläkt från gamla goda kamptider genom ordenshusets stora sal - där, över mittbordet, den hundraåriga fanan passande nog hänger ner.
Så jobbar vi med nyheter