Det är torsdag förmiddag, platsen ett klassrum i en högstadieskola i västra Stockholm. Hemkunskapsläraren Birgitta Lundin har lämnat plats för Nordeas privatekonom Ingela Gabrielsson och kollegan Amalia Krantz.

Tillsammans håller de båda under en timme lektion under namnet "Ekonomipejl", ett slags utbildning i privatekonomi för högstadie- och gymnasieklasser.

Vi ska försöka göra det här så roligt som möjligt och snacka om sådant som berör er. Inte prata om exempelvis pension. Det är för långt fram i tiden för er, inleder privatekonomerna.
Artikelbild

| Amalia Krantz och Ingela Gabrielsson från Nordea undervisar en grupp niondeklassar i "Ekonomipejl", ett projekt där banken kommer ut till skolor och pratar privatekonomi.

Även om Nordea i år valt att storsatsa på projektet och medarbetare ska lägga totalt 10 000 volontärtimmar på "Ekonomipejl" är avsikten inte att rekrytera nya kunder till banken. Företagsnamnet nämns inte under lektionen som ska vara varumärkesneutral, man är heller inte ensam om initiativet.

Exempelvis Swedbank, SEB och olika organisationer, erbjuder numera skolor kostnadsfria tjänster för att utbilda eleverna i privatekonomi.

Målet är att under 60 minuter göra ämnet så konkret som möjligt för niondeklassarna.

Brottslig handling

Artikelbild

| Amalia Krantz och Ingela Gabrielsson från Nordea undervisar en grupp niondeklassar i "Ekonomipejl", ett projekt där banken kommer ut till skolor och pratar privatekonomi.

Penningtvätt illustreras med en sms-konversation om en person som erbjuder 1 000 kronor om kompisen kan swisha vidare 15 000 kronor till ett okänt nummer.

Det här är penningtvätt och då har man begått en brottslig handling, oavsett beloppet. Enklaste regeln är, känns det inte okej – säg nej, förklarar Ingela Gabrielsson.

Två cola-flaskor, där den ena köpts på närbutiken medan den andra kommer från en stormarknad, får visa på prisskillnader och illustrera att göra ett ekonomiskt smart val.

När ni ska köpa till exempel godis, smink, läsk eller snabbmat. Fråga er, behöver ni verkligen det här vill ni kanske spara pengarna till något annat, är uppmaningen.

För hemkunskapsläraren Birgitta Lundin är besöket ett första test för att se om det kan vara något att satsa på för framtida klasser. Hon medger att det inte alltid är lätt att få elever att intressera sig för ekonomi.

Eleverna tycker oftast att det är tråkigt. Det får inte bli för abstrakt. Du lär dig mycket mer om du får göra praktiska övningar som att lägga upp en budget.

Svårt att undervisa

Utmaningen är därför att få in privatekonomi på ett smart sätt i undervisningen. I en granskning som Skolinspektionen gjorde i våras varnades exempelvis för att lärare ansåg att dessa delar i kursplanen var svårare att undervisa kring. I stället prioriterades områden som mat, måltider och hälsa och elever på vissa skolor riskerar att inte få tillräcklig undervisning om privatekonomi.

Jag tycker att det ska vara ett eget skolämne och det är något jag lyft under många års tid. Det är också en rättvisefråga. Alla barn går i skolan och det är där man har möjlighet att få den här informationen så de fattar rätt beslut och inte fel när de går in i vuxenlivet, säger Ingela Gabrielsson.

Mycket är oklart

Hon har arbetat med projektet under drygt tio år och även om privatekonomin generellt genomgått förändringar med allt från swish till minskad användning av kontanter till nya former av bedrägerier finns det återkommande frågor bland eleverna.

Det är rätt mycket som det är oklart, till exempel hur man betalar en räkning. Det kan handla om vad som händer när de inte betalas i tid och hur man gör upp en budget, något många är väldigt osäkra omkring.

Efter en timmes undervisning är det dags för den avslutande frågan: Vad har eleverna tagit till sig under lektionen?

"Inte slösa upp pengar" och "spara". En elev är ännu mer krass:

Inte syssla med svarta pengar...