Brottsförebyggande rådet (Brå) har under ett treårigt pilotprojekt deltagit i ett utvecklingsarbete riktat mot vissa utsatta områden i sju kommuner där flera aktörer deltagit för en bättre samordning – allt för att öka tryggheten och minska kriminaliteten. Ett av de områden som omfattats är Klockaretorpet i Norrköping efter att Brå ringt upp kommunen och frågat om man ville vara med.
Arbetet bygger på metoden "Effektiv samordning för trygghet" (EST), som från början tagits fram i samverkan mellan polis, kommun, fastighetsägare och Universitetet i Örebro och som innebär att de samverkande aktörerna varje vecka träffas för kontinuerliga lägesbilder.
– Vi initierade ett utvecklingsarbete för att skapa ett effektivare brottsförebyggande arbete och när vi tittade på vad det är som behöver utvecklas bättre i de utsatta områdena såg vi att mycket handlade om brister i samordning mellan olika nyckelparter, säger Erika Sallander, projektledare i Brå, till Folkbladet och tillägger att man då ville ha med ett antal områden med olika grad av utsatthet i projektet.
– Vi ringde till bland andra Norrköpings kommun och frågade om de ville vara med i det här utvecklingsarbetet.
Det ville kommunen och därefter har polisen, kommunen och Hyresbostäder alltså kontinuerligt tagit fram och analyserat lägesbilder för Klockaretorpet veckovis för att sedan direkt sätta in samordnade åtgärder.
Vad har varit de största framgångsfaktorerna i det här arbetet?
– Man har verkligen kartlagt området, samlat information från samtliga aktörer och varit målinriktade i sina åtgärder, säger Erika Sallander som pekar på att samordningen är själva nyckeln.
– En annan styrka här är att fastighetsägaren har varit en likvärdig part, de har tittat på bakomliggande orsaker och vad man behöver förändra.
Fastighetsägaren Hyresbostäder har bland annat gjort konkreta ändringar av den fysiska miljön för att göra området mindre intressant som tillhåll.
– Tidigare vistades inte människor i centrummiljön ens på dagtid, på grund av rädslan för de gäng som dominerade området. Idag har kommuninvånarna fått tillbaka sitt område, och gängkriminaliteten och den öppna droghandeln är borta från Klockaretorpets centrum, säger Wilhelm Hardt, säkerhetsansvarig för Hyresbostäder i ett pressmeddelande.
Det handlar alltså om en bred palett av åtgärder för att komma tillrätta med problemen.
– Det här arbetssättet gör också att man i praktiken kommer närmare medborgarna. Det kan till exempel vara så att boende som upplever problem i trapphuset eller i grannskapet kontaktar fastighetsvärden istället för polisen, i den här modellen kommer den informationen mycket snabbare både till kommun och polis vilket innebär att medborgarna får snabbare respons, framhåller Erika Sallander som också ser det som positivt att socialtjänsten varit med i Klockaretorpet.
– Dessutom har skolan, föreningslivet och kyrkan varit involverade vilket varit viktigt. Nu finns det ett långsiktigt tänk medan det förut kanske ofta handlat om brandkårsutryckningar när något händer.
Arbetet med Klockaretorpet är enligt Erika Sallander såpass lyckat att fler kommuner redan inspirerats av denna samverkansmodell som förhoppningsvis fortsätter även om projektet nu är avslutat.
– Sedan handlar det ju om ett kontinuerligt utvecklingsarbete. En annan viktig sak är att i den organisationsstruktur man har byggt upp i Norrköping kommer de här veckovisa lägesbilderna ända upp till högsta chefsnivå. Jag hör från Norrköping att det brottsförebyggande arbetet fått en skjuts av det här och modellen implementeras nu på flera andra håll i landet, säger Erika Sallander.