Fullmäktigemötet på måndagskvällen började med en parentation för Folkbladets förre medarbetare och S-politiker Janne Berglund som nyligen lämnade jordelivet. Fullmäktiges ordförande Louise Malmström höll ett kort och kärnfullt tal med anledning av Berglunds bortgång. Han blev 74 år och var därmed i förhållande till de flesta ledamöterna i salen representant för en äldre generation. Vilket kanske speglades i den lätta förvirring som spred sig i salen när ordföranden Louise Malmström uppmanade ledamöterna att ställa sig upp för parentationen genom att slå ordförandeklubban i bordet tre gånger. Få verkade känna till denna mötestekniska ritual från förr. Steg för steg tar de äldre generationerna med sig traditioner och uttryckssätt i graven. Sådan är tidens gång.
Kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S) knöt på sätt och vis an till tankegångarna ovan i ett par inlägg när fullmäktigepolitikerna tog sig an ett förslag om
"Inriktningsdokument för att förhindra att barn och ungdomar utsätts för våld och förtryck."
Debatten blev en bra illustration på de olika riktningar och spänningar som ännu finns inbyggda i dessa frågor. Sandra Isaksson från Feministiskt Initiativ var inte alls nöjd med inriktningen på dokumentet. Hon ville skicka tillbaka alltihop för omskrivning. Det som störde Sandra Isaksson var att dokumentet var så fokuserat på hedersrelaterat våld. "Det finns många andra former av våld som riktas mot barn och unga", sa Sandra Isaksson. Hon eftersträvade mer nyanserade verklighetsbeskrivningar där till exempel de risker för våld som HBTQ-ungdomar ofta lever med lyftes fram på ett tydligare sätt.
Mona Olsson (V) yrkade för sin del bifall till dokumentet. Av hennes anförande att döma lät hon emellertid än mer kritisk till förslaget än vad Sandra Isaksson var. Till saken hör att Moderaterna - när en politikergrupp tidigare skulle utses för att skriva fram inriktningsdokumentet - förgäves försökte hindra att V fick en plats i gruppen eftersom V - enligt M - inte var pålitliga i frågor om hedersrelaterat våld. Så nu kunde Mona Olsson med vän stämma tacka fullmäktige för att "vi fick vara med". Därutöver uttryckte hon sig lite kryptiskt i sakfrågan. "Sammansättningen" i gruppen var sådan - enligt Olsson - att det blev slagsida i förslaget. Hon ville för sin del ha med mer om "klassamhällets" våldsalstrande karaktär. Hon hoppades på att tjänstemännen i kommunen - som nu ska skriva en handlingsplan för antivåldsarbetet - ska hjälpa henne med den saken.
När Stjernkvist tog till orda så påminde han om det var tio år sedan som Norrköping tog tag i det hedersrelaterade våldet på ett systematiskt sätt.
"Då var det väldigt känsligt, många hade invändningar - är det inte utpekande, glömmer vi inte andra former av våld?" sa Stjernkvist och gjorde klart att oavsett orsak så är det helt fel att utsätta barn för våld.
Sandra Isaksson F! - som verkligen tillfört fullmäktige mycket självständig kompetens - återkom i talarstolen när saken gällde "Riktlinje för minskad kemikalieanvändning i Norrköpings kommun." Även här efterlyste hon nyanser i den snåriga kunskapsterrängen. Helt rätt. Riktlinjer av expertkaraktär där få ledamöter kan ta till sig innehållet bör vara mer nyanserade än vad de är tvärsäkra.