På måndagen presenterade Kvartetten sitt förslag till tilläggsbudget, något som aviserats redan i december när kommunfullmäktige tog beslut om budgeten för 2019, med tanke på den ovissa regeringssituationen.
Tilläggsbudgeten bygger på den M-KD-budget som riksdagen ställt sig bakom. Sannolikt kommer den nya regeringen att komma med nya besked, men det kan dröja till halvårsskiftet.
Lars Stjernkvist (S), kommunstyrelsens ordförande, menar att de anställda, och förtroendevalda i nämnderna, måste få rimliga möjligheter att planera verksamheten för det här året, därför är budgeten som nu läggs fram den som gäller för 2019. Det blir inga nya budgetar. Kommer det nya pengar får man ta hänsyn till det i budgetarbetet för 2020.
Det politiska innehållet i tilläggsbudgeten är att välfärden är viktigast, och fortsatta förstärkningar inom skolan, i ett tufft ekonomiskt läge.
För att ge personalen inom vård och omsorg mer rimliga villkor skjuter Kvartetten till mer pengar än man gjorde i december.
M-KD-budgeten på riksplanet innebär att Norrköping netto får en förstärkning på bara tre miljoner kronor. Det ökade generella statsbidraget ligger på 44,7 miljoner kronor. Ett avskaffat riktat statsbidrag för bemanning i äldreomsorgen gör ett hål i vård- och omsorgsnämndens budget på 27 miljoner kronor.
27 miljoner kronor tas från den generella statsbidraget för att fylla det hålet.
Utöver det sänks sparbetinget för vård och omsorg från tre till två procent, vilket ger nämnden nästan 25 miljoner kronor mer att röra sig med. En stor del av pengarna tas från att kommunen drar ned på de finansiella målen.
– I praktiken: vi drar ned på avsättningar till investeringar. Det är inget enkelt beslut, säger Lars Stjernkvist som tror på en hög självfinansieringsgrad.
Han tror att bokslutet för 2018 kan ge ett överskott som kan användas till att hålla uppe självfinansieringsgraden.
Olle Vikmång (S), ordförande i vård- och omsorgsnämnden, är lättad över det ekonomiska tillskottet som han menar ska användas som en buffert för att förhindra negativa konsekvenser av det ändå stora sparbeting som nämnden har, i kombination med underskottet på 66 miljoner kronor från 2018.
Arbetet med att minska antalet timvikarier fortsätter, en omställning till en annan organisation, med fler tillsvidareanställda. Också processen med att införa ett vikarie- och övertidsstopp fortsätter. Stoppet har ännu inte trätt i kraft, förhandlingar pågår med Kommunal. Däremot gäller redan en restriktivitet i användandet av vikarier.
– Jag förstår den oro som finns, säger Olle Vikmång som dock menar att mycket av den oron grundar sig på felaktigheter och ryktesspridning.
Han säger att det är avgörande att medarbetarna är delaktiga i processen ute på golvet för den nya organisationen ska bli bra. Han försäkrar också att man ska kunna ta ut semester.
Kvartetten passar i tilläggsbudgeten på att i utbildningsnämnden, den enda nämnd som inte behöver spara och som fått 74 miljoner, att avsätta 15 miljoner kronor av dem till höjda löner för skolpersonal, utöver centrala avtal. Enligt Kikki Liljeblad (S), ordförande i nämnden, är det ett led i att försöka behålla erfarna lärare.
Förslaget till tilläggsbudget läggs nu fram för oppositionen. Kvartetten som inte har egen majoritet i fullmäktige har goda förhoppningar om att få igenom det.