Sverigedemokraterna har nu presenterat sitt valmanifest, ”Förändring för Norrköping”. Enligt Darko Mamkovic, gruppledare för SD, har även de nya på kommunfullmäktigelistan inför valet deltagit i arbetet med att ta fram manifestet, som också bygger på tidigare budgetförslag och motioner.
Enligt Darko Mamkovic själv genomsyrar ”trygghet” i bred bemärkelse SD:s valmanifest.
– Norrköping har inte blivit tryggare under den sista mandatperioden, säger Darko Mamkovic och nämner bostadsbrist, och att det fattas pengar i skolan och platser i förskolan.
Att ni är ett invandringskritiskt parti genomsyrar också manifestet.
– Jag tycker inte att det är en bra benämning. Vi är inte invandringskritiska eller invandringsfientliga – vi är kritiska mot invandringspolitiken som förs.
Under rubriken ”Norrköping – mer än bara innerstad” är SD kritiska till ambitionen med 175 000 invånare år 2030, som de kallar ”ogenomtänkt”. Det kommer inte att fungera med dagens infrastruktur, menar SD, och skriver att näringslivet är i behov av väl fungerande trafik i alla former och inte enbart cykeltrafik. ”Staden bör växa även på bredden och inte bara på höjden. Gröna ytor, parkeringsplatser och vägar i gott skick ska prioriteras istället för förtätning av staden”, menar SD.
Kontroversiella byggnader med religiös karaktär som avviker från svensk eller västerländsk byggnadstradition ska inte få uppföras, och böneutrop ska inte få förekomma, är andra punkter i manifestet.
Reklam på spårvagnar, satsning på Esterön och Arkösund, en skolakut för avstängda elever, trygghet i skolan med hjälp av inhägnader, en kommunal återvandringscentral, och förbud mot religiösa symboler inom kommunal verksamhet, är andra förslag.
”Vi vill arbeta för att endast svensk kultur och svenska värderingar ska gälla i skolundervisningen” är en av punkterna.
– Det står ju till och med i skollagen, svarar Mamkovic på frågan vad SD menar med det.
Om det redan står i skollagen, varför måste ni lyfta det särskilt?
– Eftersom vi är av uppfattningen att våra lagar och regleringar inte följs i den mån som vi skulle önska.
Som exempel på problem nämner Mamkovic minderåriga flickor som påtvingas religiösa symboler, att barnen blir begränsade i idrott av sitt sätt att klä sig och att det finns elever som inte äter under ramadan.