Segregationen i Norrköping påverkar skolresultaten konstaterar den styrande Kvartetten som nu ska bjuda in till formella överläggningar med de fristående skolorna om att också de ska ta emot nyanlända elever.
– Alla skolor ska ta emot nyanlända elever, säger kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S) som också vill se en bättre blandning på de kommunala skolorna.
När Lars Stjernkvist och skolkommunalrådet Olle Johansson (S) på fredagen bjöd in till pressträff var det mot bakgrund att den styrande Kvartetten nyligen enats om ett remissvar på Ilmar Reepalus utredning ”Ordning och reda i välfärden”. Remissvaret gick ut på nej till förslaget om vinsttak och ja till lika villkor, och höga kvalitetskrav på all verksamhet, både kommunal och med externa utförare.
– Redan nu vill vi se vad som är möjligt att göra inom ramen för de lagar som redan finns, säger Lars Stjernkvist som menar att det som behövs mest just nu är konkreta åtgärder.
Olle Johansson talar om en stark utveckling de senaste åren med en ökad andel elever med utländsk bakgrund, en ökad andel med föräldrar som har en lägre utbildning, och många nyanlända.
– Vi ser också en ganska tydlig tendens att vi har fler skolor med en större segregerad skolmiljö.
I fyra skolor i Norrköping – Klingsborg, Gustaf Adolf, Matteus och Borgsmo – är andelen elever med utländsk bakgrund 80 procent eller mer.
De senaste tolv månaderna har 235 elever lämnat Mottagningsskolan för att börja på vanliga skolor. De har i stor utsträckning hamnat på skolor som redan har en hög andel elever med utländsk bakgrund.
Av de över 30 skolor som har tagit emot eleverna finns bara två fristående: Johannesskolan och Kunskapsskolan.
– Vi får en försämring av skolan när segregationen förstärks, säger Lars Stjernkvist.
Det finns skillnader både mellan kommunala skolor och mellan kommunala och fristående skolor.
Kommunen ska alltså nu bjuda in de fristående skolorna för att försöka få en överenskommelse där man bättre delar på ansvaret för nyanlända elever.
Nästa steg är en diskussion om att skapa likvärdiga villkor. I dialogen ska kommunen inte bara ställa krav, utan också erbjuda friskolorna att få hjälp av kommunens centrala stödresurser när det gäller specialundervisning eller modersmålsundervisning.
Lars Stjernkvist hoppas att friskolorna ska känna att de är en del av ett gemensamt skolväsende, med ett gemensamt ansvar.
Olle Johansson som lyssnat med friskolorna säger sig ha mött ett intresse för ett samarbete. Lars Stjernkvist menar att det allvarliga läget med en kraftig ökning av nyinflyttade, den ökade segregationen och sämre skolresultat kan göra att kommunen, som tidigare inte lyckats få med friskolorna, nu kan få gehör hos dem.
Enligt Olle Johansson har friskolorna noterat kommunens politiska ställningstagande i Reepalu-utredningen och sett det som positivt, vilket är en bra ingång i samtalen.
Bostadssegregationen är en del av problematiken. Det gäller att informera alla föräldrar om det fria skolvalet och att en elev som väljer en annan skola längre bort kan få busskort, menar politikerna.