Tidigare i höstas röstade riksdagen igenom förslaget att svenskar har rätt att börja ta ut sin allmänna pension vid 62 års åder. En höjning från 61 år. Samtidigt höjdes åldersgränsen för hur länge man har rätt att ha kvar sin anställning, den så kallade "LAS-åldern", från 67 till 68 års ålder. Orsaken är bland annat att vi blir allt friskare och lever allt längre.
– Vi har ett relativt hållbart pensionssystem i Sverige, men för att det ska kunna bestå måste vi kunna höja pensionsåldern i takt med att vi blir äldre, sade Maria Malmer Stenergard (M), ordförande för Socialförsäkringsutskottet till TT då.
PRO reagerade direkt:
– Riksdagen duckar för problem med dagens pensioner. Det är dags att höja inbetalningarna till pensionssystemet och ta ett helhetsgrepp på våra allmänna pensioner. Det går inte att lappa och laga längre, kommenterade Christina Tallberg, ordförande PRO.
Den 10–11 december besökte socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) Köpenhamn. Fokus för resan var just pensionsfrågor och att titta på hur Danmark gör.
– Regeringen arbetar just nu för att höja pensionerna för vanliga löntagare som arbetat ett helt arbetsliv. Den nya danska regeringen har en intressant reformagenda på pensionsområdet med syftet att ge trygg pension för löntagare som slitit ut sina kroppar, sade han innan resan.
SVT:s Agenda följde med Shekarabi på resan. I reportaget fick man bland annat se en delvis uppgiven minister efter mötet, som kunde konstatera att det danska systemet blir svårt att applicera på Sverige just nu, då Danmark betalar in mer pengar i pensionssystemet än Sverige. Detta är dock något som regeringen har som mål att göra.
– Målet är att öka inbetalningarna till pensionssystemet så att vi kan fortsätta höja pensionerna för att se till att svenskar som sliter ett helt yrkesliv får minst 70 procent av sin slutlön i pension, sade han i Agenda.
Höstens beslut om en höjning av pensionsåldern innebär även att en så kallad "riktålder" införs 2026. Det innebär att ju mer den genomsnittliga levnadsåldern ökar, desto längre ska vi jobba. Även här är PRO kritiska:
– Vi vill att riktåldern införs först när äldres villkor i arbetslivet stärkts, och efter att inbetalningarna till pensionssystemet höjts, sade Christina Tallberg.
Riksdagen beslutade också om förbättringar av grundskyddet i form av garantipension och bostadstillägg.
– Hade garantipensionen höjts med ett inkomstindex, istället för ett prisindex årligen, hade höjningen handlat om betydligt mer än de 200 kronor som nu är aktuellt, säger Christina Tallberg.
PRO anser också att taket i bostadstillägget skulle ha höjts med mer än vad riksdagen beslutat.
Maud Nygaard är ordförande PRO Samorganisation Norrköping och berättar att pensionerna diskuteras där.
– Vi tycker alla att vi har för lite pension och att vi betalar för hög skatt.
Ardalan Shekarabis förslag om minst 70 procent av lönen i pension, gynnar de med hög lön medan de med lägre får mindre, menar Maud Nygaard.
– Viktigast är att få grundpensionen höjd. Alla partier lovade det inför valet, men det verkar vara svårt att komma överens.
Att bostadstillägget höjs är bra, men fler måste våga söka det, menar Maud Nygaard:
– Det är många som tycker att det är skämmigt och att det är svårt att söka. Men Pensionsmyndigheten har gjort det enklare att söka nu. Fast egentligen borde det ingå i pensionen, det vore enklast.