Det var på senvåren som kommunen uppmärksammades om vad personalen skrev i förskolans slutna Facebookgrupp. Först handlade det om praktiska saker, sedan övergick det till rena personpåhopp – mot såväl barn som föräldrar. ”Jag hatar alla i dag...Deras jävla barns strumpor vet i faan inte var allas strumpor är”, ”fittkärring” och ”rövhål” kan man läsa i den utdragna loggen. ”Mycket olämpligt innehåll” hade utbildningsdirektör Mats Olsson inte svårt att konstatera och snart drogs en utredning igång om vad som gäller arbetsrättsligt.
Läs mer: Personalen kallade barnen för horungar.
För även om det såklart är helt oacceptabelt, och går stick i stäv med kommunens värdegrund att uttrycka sig så, är det inte glasklart vad som gäller rent arbetsrättsligt, menar personalkontorets förhandlingschef Carl-Johan Rydberg.
– Det är precis det som vi diskuterat med SKL:s arbetsrättsliga jurister. Det vi har tagit ställning till är dels själva uttalandena som de gjort, dels var gränsen går för yttrandefriheten. Som offentligt anställd går den gränsen längre bort, säger han.
Han förklarar att uttrycket tar ett steg till när man sätter saker på pränt, än om man ”bara” säger det.
– Till en början var det en privat chattgrupp. Utifrån det perspektivet är det som att sitta vid köksbordet. Och där vet vi ju inte vad folk pratar om, även om vi inte hoppas att det låter så här, säger han och utvecklar:
– Men sätter man ner det på pränt, måste man förstå att det kan bli offentligt. Det är inget som bara försvinner iväg, som när man pratar. Då har man tänkt till en gång till, och inget man bara säger spontant.
Bedömningen man landat i är att flera av de som deltagit i chatten får en skriftlig varning, och några har omplacerats.
– Vissa tycker kanske att det är litet. Men tilldelas man en varning till blir man av med jobbet. De får en chans att bättra sig, men händer det en gång till, vet de vad som gäller, säger Carl-Johan Rydberg.
Har personerna uttryckt någon ånger över vad de skrivit?
– Jag kan inte gå in på det. Men vi har pratat med allihop och med de fackförbund som är berörda.
Så här sade några av föräldrarna till Aftonbladet i somras:
– Jag är fruktansvärt ledsen och besviken över att personalen som vi lämnar våra barn till kan uttrycka sig så här. Man undrar om de tänker så när de jobbar. Vill man ha pedagoger som kränker barnen och föräldrarna?, sade en.
– Det är för jävligt, rent ut sagt. Har de inte alls berörts av debatten om näthat? undrade en annan förälder.
Har de föräldrar som har barn på förskolor som personal omplacerats till, blivit informerade om orsaken?
– Att placera folk på andra ställen är vanligt i vår verksamhet. Så i det här fallet vet jag inte om föräldrar och anhöriga fått veta det. Men det borde de ha blivit informerade om, stan är ju inte så stor.
Och den förskola där det här skedde, hur är situationen där, har de berörda föräldrarna kvar sina barn eller har de valt att byta?
– Vi har haft en kontinuerlig dialog med föräldrarna. Och att de skulle ha bytt förskola är inget jag fått till mig.
Nu ska kommunen jobba vidare med värdegrundarbetet och med att ta fram riktlinjer för sociala medier.
– Det arbetet påbörjades redan innan den här incidenten, så det är något vi jobbar med. Vad får man skriva? Var ska gränsen gå? Praxisen kom till under en tid när sociala medier inte fanns. Så vi måste få klart vad vi vill med sociala medier och hur man använder sig av det, säger Carl-Johan Rydberg.
Här kan ni se utdrag ur chattloggen.