Hushållens kostnader har ökat kraftigt under de senaste åren. Enligt siffror från Länsförsäkringar kommer årskostnaderna för räntor, livsmedel, drivmedel och el i ett snitthushåll (två vuxna, två barn som bor i ett hus och har en bil) att ha ökat med nära 74 000 kronor i Östergötland sedan 2021.
I Sverige kommer en normal barnfamiljs årskostnader att öka till totalt 256 000 kronor under 2023. Det är en ökning med 37 000 kronor jämfört 2022. I Östergötland beräknas kostnaderna stiga med 32 504 kronor i år. Enligt Länsförsäkringars beräkningar svarar livsmedel för nästan hälften av hushållens kostnader för räntor, mat, bensin och el. Men det som bidrar mest till uppgången under 2023 är boräntorna som ökar med 41 000 kronor för rikshushållet. Ökningen i Östergötland när det gäller räntekostnader beräknas bli nära 38 000 kronor för 2023.
– Hushållen får utstå hårda ekonomiska tacklingar från flera håll samtidigt och kostnaderna tar en allt större del av inkomsterna. Under 2023 lägger hushållen 35 procent av lönen på räntor, mat, drivmedel och el. Det är 4 procentenheter mer än under 2022, och jämfört med 2021 har andelen ökar med hela 9 procentenheter, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i ett pressmeddelande.
Under 2024 väntas hushållens kostnader minska något, jämfört med 2023 års nivåer, men antas fortsatt vara på betydligt högre nivåer än 2022 och 2021. Kostnadsminskningen under 2024 beror på förväntat lägre bolåneräntor som antas gå ner successivt från andra kvartalet 2024, samtidigt som elkostnaderna väntas ligga kvar på befintliga 2023-nivåer. Den stora delen av kostnaderna utgörs av livsmedel även under 2024.
– Vid horisonten finns det ljus i form av lägre räntor och lägre elpriser. Det är efterlängtat. Därtill kan man räkna med att vi under 2024 får en nominell löneökning som fullt ut kompenserar för kostnadsökningarna. Det gör att vi under 2024 lägger 33 procent av lönen på räntor, mat, drivmedel och el – alltså lite mindre jämfört med 2023, säger Stefan Westerberg.
I Länsförsäkringars beräkningar syns påtagliga regionala skillnader. Kostnaderna har ökat – och väntas öka – mest i Stockholms län. De län där hushållen väntas ha lägst kostnader för räntor, mat, drivmedel och el är Västernorrland, Norrbotten och Gävleborgs län.