Myndigheten har synat den statliga planeringen av höghastighetsjärnvägen som är tänkt att gå mellan Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö.
Jättesatsningen beräknas kosta omkring 250 miljarder kronor och skulle vara det största finansiella åtagandet i modern tid för den svenska staten.
Men Riksrevisionen menar att planeringen av den dyra järnvägen lider av stora brister.
De anser att staten varit alltför fokuserad på höghastighetståg som en lösning på problemen med kapacitetsbrist på stambanan och flygets miljöpåverkan, och att alternativa lösningar inte har utretts tillräckligt väl.
– Det kan visa sig att man kan eliminera bristerna till en betydligt lägre kostnad med andra lösningar. Det vet vi inte i dag, för det saknas underlag, säger Ingemar Delveborn, projektledare för granskningen, till TT.
Men att stoppa några beslut gällande höghastighetstågfrågan är inte aktuellt enligt infrastrukturminister Tomas Eneroth.
– Att inte bygga mer järnväg nu, det skulle allvarligt försvåra möjligheterna att både nå klimatmål och få en bättre fungerande järnväg, säger han till TT.
Ostlänken, som ska gå mellan Linköping och Järna via Norrköping och Nyköping, är en del av höghastighetsprojektet med järnväg och kritiseras också i granskningen.
Men kritiken är obefogad menar Lars Stjernkvist (S), kommunstyrelsens ordförande i Norrköping.
– Det finns mycket matnyttigt i den här rapporten och jag har verkligen respekt för diskussionen kring kostnaden för höghastighet, men jag tycker att kritiken mot Ostlänken känns orättvis. Dessutom blandar de ihop höghastighet (320 km/h) och snabbjärnväg (250 km/h) på ett olyckligt sätt. Skälet till att vi fått börja projektet med Ostlänken är att den kan vara en del av ett höghastighetssystem men den fungerar också på egen hand och den poängen går man förbi, säger han.
Är du orolig för att planerna på Ostlänken kommer att stoppas?
– Nej, jag har pratat med Trafikverkets ledning och riksdagsledamöter och känner ingen oro för stödet för Ostlänken. Det finns ingenting i det som Riksrevisionen säger som talar emot att man ska bygga Ostlänken. Även om man mot förmodan inte bygger höghastighet så kan ändå fler spår i vår region försvaras. Däremot är det klart att ekonomin kan påverka hur och på vilka sätt vi genomför projektet. Vi måste försöka hjälpa till att hitta lösningar som kan hålla ner kostnader.
