– Helgen innan olyckan hade hon problem med balansen på morgonen och kände yrsel, dagen efter var hon lite hängig. Sedan på fredagen direkt innan det hände hade vi varit hos min bror och på vägen hem kände hon ett tryck över pannan men jag märkte inte mer av det sedan.
Det berättade dåvarande sambon till den 30-åriga zoo-läraren och djurskötaren (NN) som dog i ett varghägn på Kolmårdens djurpark en söndag i januari 2012 under onsdagseftermiddagen.
Det handlar om huvudförhandlingen i Norrköpings tingsrätt där Mats Höggren, dåvarande zoologisk chef på Kolmården står åtalad för arbetsmiljöbrott innefattande grovt vållande till annans död och förhöret med den dåvarande sambon väckte naturligtvis många känslor. Beskrivningarna av vardagliga saker som tappade tekokare och giftermålsplaner är nästan plågsamt att höra – man förstår den smärta som både familj och sambon gått och går igenom i och med rättegången.
Åklagare Jan Olof Andersson inledde med att säga att det var okej att avbryta när som helst och fortsatte med att be om en beskrivning av NN.
– Hon var allt för mig. Det var viktigt för henne att göra något meningsfullt för djur och för hotade arter – hon hade väldigt stort djurintresse, berättade sambon och beskrev vidare att hon när hon 2009 blev tillfrågad om hon ville delta i vargprojektet blev glad över detta tillfälle att ge allmänheten en positiv bild av vargen.
Ganska många frågor uppehöll sig vid hur hon upplevt de incidenter med besökare som skett i varghägnet. Åklagaren undrade om NN uttryckt någon oro över dessa.
– Aldrig för egen del men hon beskrev att det var jobbigt ibland att hålla ordning på vargarna när det var många besökare. Hon tyckte det var jobbigt och beklämmande att människor kom till skada för hon ville att det skulle vara en bra upplevelse av vargar för besökarna, berättade sambon.
Allra starkast blev det kanske när åklagaren undrade hur NN varit tiden före olyckan.
– Hon var glad, vi skulle gifta oss och åka till Afrika och se bergsgorillorna, hon mådde väldigt bra, berättade sambon och fortsatte sedan med att berätta om NN:s balansproblem som nämnts i början av artikeln.
– En dag under veckan ringde hon från jobbet och frågade om jag kunde hämta henne för att hon inte mådde bra men sedan hade det blivit bättre så hon ringde och sa att det inte behövdes.
Åklagaren: Hur var hon på morgonen av olycksdagen?
– Jag vaknade av att hon tappade tekokaren i golvet. Hon var lite ledsen för det men annars upplevde jag henne som vanligt, svarade sambon.
Advokat Thomas Olsson som företräder Kolmårdens djurpark förhörde sig om de fysiska problem NN känt veckan innan och undrade om trycket över pannan varit något återkommande.
– Det vet jag inte. Jag sa att om det inte gått över på några dagar borde du nog söka för det, berättade sambon.
Rättegången fortsätter på torsdagen med vittnesförhör.