Peter Kristensson är journalisten som i augusti lämnade P4 Östergötland efter 29 år på Sveriges Radio, för att istället rikta sitt fokus mot det förflutna, både Sveriges historia och Norrköpings historia.

Nu jobbar han heltid med den egna firman Klingsbergs Förlag, där han dels driver Nättidningen Svensk Historia som rapporterar nyheter om svensk historia, och dels ger ut egna böcker. Kanske blir det en podd också, om radioabstinensen blir för svår.

Peter Kristensson är också ute och föreläser mycket, och ägnar sig även åt uppdragssläktforskning.

Den första boken ”Norrköpings gatunamn”, som kom ut 2014, blev så populär att den sålde slut på ett år. 2016 kom en ny, utökad version.

I november kommer uppföljaren: ”Norrköpings kvartersnamn”. Boken kommer att berätta om ålder och bakgrund till namnen på Norrköpings drygt 1 300 kvarter. De kan, precis som gatunamnen, berätta mycket om stadens historia.

– Det är mycket som är borta sedan länge, men som lever kvar i gatuskyltar och kvartersnamn, säger Peter Kristensson.

I Folkbladet kommer Peter Kristensson att skriva krönikor med stadshistoriskt tema, en gång i månaden.

– Det kommer att vara händelser, personer, platser. Det är ingen brist på ämnen. Det finns mycket att skriva om.

Vad ska din första krönika i Folkbladet handla om?

– Jag ska skriva om när de tre prinsarna var på riksdag i Norrköping.

– Det var den blivande Gustav III, som då var kronprins, och hans två bröder, Karl och Fredrik Adolf.

Året var 1769. Det som minner om den händelsen är Tre Prinsars gränd.

Det historiska materialet, om varför gatorna och kvarteren heter som de gör, har Peter Kristensson hittat på stadsarkivet, där han plöjt gamla protokoll.

Även i dag, då Norrköping växer och det byggs många nya gator, får stadens historia leva kvar i gatunamnen. I Inre hamnen får kvarteren namn efter verksamhet som varit där, som kronobränneriet och kolkajen.

Kvartersnamnen är mer anonyma än gatunamnen.

– Folk har väl kanske inte koll på vad de bor i för kvarter, men kvarteren har gett namn åt mycket, som restauranger, skolor, parkeringshus och bostadsrättsföreningar.

Peter Kristensson ser ett stort intresse för lokal historia och ser fram emot att skriva i Folkbladet.

– Det känns jättespännande. Det är verkligen lovvärt att ni vill ha lokalhistoria i tidningen, säger han.