– Jätteroligt, säger Christer Ericson, ordförande i marmormuseigruppen inom Krokeks Hembygdsförening. Och den här utmärkelsen kan bli ett lyft för vårt museum, med ännu fler besökare under sommaren, som undrar vad Kolmårdsmarmor egentligen är för någonting.

Hur skulle ni klara av en ökad besöksfrekvens?

– Det blir inga problem, inte minst med tanke på att vi genom Norrköpings kommuns försorg, kommer att ha fyra ungdomsplatsanställda här i sommar. Något som gör att vi kan ha museet öppet mer än tidigare och ungdomarna kan visa både museet och naturrummet härute.

Artikelbild

| Brytningstillstånd. Borghamns stenförädling har täkttillstånd i Kolmården och bryter idag den otroligt vackra, gröna marmorn

–De här fyra ungdomsplatserna hade vi även i fjol och det fungerade mycket bra. Och vi hade fler besökare i fjol än i förfjol.

Kolmårdsstenen eftertraktas också internationellt och har nyligen nominerats som internationellt geologiskt arv och efterfrågan på den exklusiva grönskiftande svenska marmorn har ökat markant de senaste åren.

Motiveringen lyder: ”Kolmårdsmarmor har en viktig plats i svensk stenhistoria och utses till Årets svenska sten 2016 för sin utsökta elegans. Likt en stenarnas diva hör den till en av de exklusivare marmorsorterna med nyanser från ljusgrönt till grönsvart, vilket inspirerat arkitekter och konstnärer under århundraden.”

Kolmårdsmarmor utgör en viktig del av svensk byggnadshistoria. Under slutet av 1600-talet användes den för att smycka såväl Stockholms Slott som Drottningholms Slott. Mer nutida exempel som förknippas med Kolmårdsmarmor är Stockholms Stadshus, Kreugers Tändstickspalats och Rockefeller Center i New York.

Artikelbild

| Marmormuseum. Så här ser museet i Kolmården ut, där man både kan se många marmorprylar och även få uppleva slipning med mera.

Förra året påbörjades ett arbete för att få Kolmårdsmarmorn klassad som internationellt geologiskt arv under beteckningen Global Heritage Stone Resource. Det är en klassning av naturstenssorter som anses ha haft särskild betydelse för människans kulturarv, i allt från byggnader till konst.

Arkitekten Rasmus Waern ägnar Kolmårdsmarmorn stort utrymme i sin bok Stenarkitektur. Hans favoritexempel är Folksamhuset från 1960. Fasaden har 7 000 kvadratmeter Ekebergsmarmor, medan de 28 våningsplanen och hisshallarna får sin karaktär av Kolmårdsmarmorns naturliga variation.

– De anställda har till och med kunnat orientera mellan våningsplanen med hjälp av marmorns olika färgnyanser, säger Rasmus Waern.

Kolmårdsmarmorn har upplevt en renässans de senaste åren, inte minst som inredning i privatbostäder. Den bryts på ett enda ställe, hos familjeföretaget Borghamns Stenförädling.

– De senaste åren har efterfrågan ökat kraftigt på just Kolmårdsmarmor. Produktionen har mer än fördubblats och utgör idag drygt 50 procent av vår totala produktion, säger Mats-Ola Ericsson, stenmästare och vd vid Borghamns Stenförädling.

Många svenskar har också Kolmårdsmarmor i sitt kök utan att kanske tänka på det. Ett av de mest klassiska svenska köksverktygen är den grönsvarta morteln tillverkad i just Kolmårdsmarmor.

– Många privatpersoner vill ha Kolmårdsmarmor i kök, hall och badrum. Dessutom blir den en allt vanligare inredningsdetalj, säger Mats-Ola Ericsson.

Intresset märks också internationellt. Under den senaste branschmässan Marmomacc i Verona, Italien, dominerade marmorn bland utställarna.

Kolmårdsmarmorn är även Östergötlands landskapssten.