Första hjälpen vid akut kroppsskada är välkänt.

De allra flesta har nog någon gång fått en utbildning i hur man ska agera om någon drabbas av en olycka eller blir akut sjuk.

Kunskaper som hjälpt till att rädda liv.

Artikelbild

| Allt fler lider av psykisk ohälsa, men kunskapsnivån kring hur den här typen av problem ska bemötas är låg.

När det handlar om psykisk hälsa däremot är kunskapsnivån ganska låg. Hur man till exempel ska agera om någon mår så dåligt att den funderar på att ta sitt liv.

För att bli bättre på att bemöta det här problemet utbildas nu vårdpersonal i Sverige i första hjälpen till psykisk hälsa.

Mental Health First Aid, som det heter har utvecklats i Australien, och nu kommit till Sverige där idén har vidareutvecklats.

Tanken bakom utbildningen är snarlik den vid fysisk första hjälpen: att ge deltagarna kunskaper som tillåter denne att rycka in och ge en första hjälp tills den drabbade fått professionell hjälp. Avsikten är även att sprida kunskap om psykisk ohälsa och sjukdom för att på så sätt minska fördomar och stigmatisering.

– Det är mycket myter. Folk tror mycket och det lever kvar. Det är många som tror att man inte ska prata om det här med psykisk ohälsa, säger Ann-Catrin Landin, som arbetar som undersköterska i Norrköping och som det senaste året hjälpt till och utbilda annan personal i kommunen i första hjälpen till psykisk hälsa.

– Det här är ett eftersatt område och det behövs folk som har utbildning, säger Alexandra Bränvall som också deltar i projektet.

De är framför allt inriktade på psykisk hälsa för äldre och i onsdags var de båda på plats i Louis de Geer och berättade om utbildningen och sina erfarenheter i samband med psykiatriska veckan.

Vid årsskiftet kommer närmare 140 personer i kommunen ha gått utbildningen och responsen har varit bra så här långt berättar Ann-Catrin.

– Det är många som känt att de vill ha mer kunskap om det här för det är ett svårt ämne. Det är mycket hemtjänstpersonal som går hem till många ensamma och inte riktigt vet hur man ska prata med någon som mår dåligt.

Första steget är att bedöma situationen och ta kontakt. Nästa att lyssna öppet och fördomsfritt. Det tredje att erbjuda stöd och information. Steg fyra handlar om att uppmuntra personen att söka professionell hjälp och steg fem om att hjälpa personen att söka andra hjälpresurser.

– Många gånger kommer man jättelångt med att lyssna och låta någon få berätta sin historia och vad man mår dåligt av. Det är viktigt att tänka på hur man sitter eller står, man ska inte titta på klockan, man ska inte vara stressad utan man ska inge lugn och förtroende.

Vad är några vanliga varningssignaler?

– Att man ser att någon är deprimerad. Att de inte har ätit. Inte städat. Inte klätt sig. Att de inte vill göra någonting. När det gäller mer akuta ärenden då är det suicid, att man har sådana tankar. Det viktiga då är att man vågar fråga om det. I dag går folk runt och tror att man ska inte fråga om det, vi ska inte prata om det där för då kommer de att göra det, men det är ju precis tvärtom. Det är det som är lite spännande. Man ska bara fråga rakt på. Tänker du på att ta ditt liv? Har du sådana planer? Hur länge har du tänkt så här? I ett akut där får man inte lämna en person ensam utan då måste man skaffa hjälp på något sätt, säger Ann-Catrin Landin.