Det menar Jonas Vlachos, nationalekonom vid Stockholms universitet. I går föreläste han på Centrum för kommunstrategiska studier vid Campus Norrköping, inför östgötska politiker och tjänstemän, under rubriken "Är marknaden rätt sätt att styra skolan?".

– Det är ytterst tveksamt om marknaden fungerar väl, säger Jonas Vlachos.

Vlachos menar att man måste ställa sig frågan om det är särskilt klokt att ha vinstdrivande aktörer i skolan.

– Det finns ingenting som tyder på att vinstmotiverad konkurrens leder fram till en hög och likvärdig skolkvalitet. Istället kräver den en ganska omfattande reglering, säger Jonas Vlachos.

Politikernas svar har också varit en verksamhetsreglering, med rätt till särskilt stöd och krav på skolbibliotek. Nästa steg kan bli lärartäthet och elevhälsa.

– När jag började skriva och prata om skolmarknaden 2010 ungefär, så var det ett väldigt annorlunda åsiktsklimat än det är i dag. Då uppfattades det som väldigt kontroversiellt en del saker, åtminstone i vissa kretsar, som det här att det spelar roll vem ägaren är och vad ägaren har för motiv, säger Jonas Vlachos.

Nu är det inte det minsta kontroversiellt, menar han, i tider när Moderaterna går ut och tycker att vissa ägartyper är olämpliga i skolan.

Jonas Vlachos talade om "det svenska kunskapsraset" de senaste 20 åren. Bilden av att de svaga eleverna halkat efter medan de starka eleverna klarat sig fortsatt bra är inte riktig sann, säger han. När det gäller läsförståelse är det botten som har tappat mest, men när det handlar om matematik är försämringen störst i toppen.

I USA finns en diskussion om att deras skolsystem havererat. Men även bland de svagaste eleverna presterar amerikanska elever bättre i matematik än svenska elever.

Paradoxalt nog går betygskurvan brant uppåt i Sverige. Vlachos förklaring: dagens betygssystem.

– Det finns ingen stabil grund för betygen att stå på. De är inte avstämda mot något annat än lärarnas egna bedömningar.

– Det verkar inte finnas någon koppling mellan vad eleverna faktiskt lär sig, åtminstone inte i kärnämnena, och de betyg de sedan får.

Jonas Vlachos menar också att friskolorna är generösare när de rättar nationella prov än kommunala skolor. Han förespråkar att proven ska rättas externt.

Han pekar också på en ökad skillnad i kvalitet mellan skolor, och en ökad social sortering.

– De bra skolorna har blivit bättre och de svaga skolorna sämre.

Skolan har inte mindre resurser än för 20 år sedan, enligt Vlachos. Och bara 20 procent av den totala resultatnedgången kan förklaras av invandring. Det återstår 80 procent att förklara, ett ras som pågått en längre tid, säger han.