Inget ämne är väl så hett just nu som debatten om is-terrorister och deras återvändande. Var ska de dömas? Och vem har egentligen ansvaret om – eller när– de återvänder till Sverige; är det kommunerna? Säpo? Polisen? Civilsamhället? Eller allihopa?

För att säkerställa att Norrköping har en beredskap att möta personerna, vill Moderaterna att kommunen ser över sina rutiner för hur de ska hanteras.

– Kommunen gjorde en handlingsplan för några år sedan gällande våldsbejakande extremism, men mycket har hänt sedan dess. Den hotbild som bedömdes finnas då kan ha förändrats. Jag vill att den här växande formen av extremism ska belysas utifrån dagens läge, säger oppositionsråd Sophia Jarl (M).

Artikelbild

| Kommunalråd Lars Stjernkvist (S) håller med om att det behövs en genomgång.

Något kommunalråd Lars Stjernkvist (S) håller med om:

– Det är ett bra förslag från Moderaterna. Den här typen av dokument måste alltid vara levande. Vi i Norrköping måste också se om vi behöver göra mer än det vi redan gör i dag, säger han och berättar att man för något halvår sedan gjorde en genomgång av handlingsplanen och då konstaterade att kommunen är bra på att föra dialog med exempelvis religiösa församlingar för att fånga upp tips om personer som håller på att radikaliseras. Men:

– Det vi också konstaterade då var att vi behöver utveckla dialogen med Säkerhetspolisen.

Något som skett, enligt kommunens säkerhetssamordnare Peter Lyrander.

Artikelbild

| Peter Lyrander, kommunens säkerhetssamordnare.

– Jag har löpande samarbete med Säpo och polisens underrättelsetjänst, säger han.

Många är oroliga att det ska komma hem IS-terrorister och göra dåd här i Sverige. Känner du att ni har koll, kan folk vara trygga?

Artikelbild

| Har kommunen koll på återvändarna?

– Jag tänker att vi har ett bra arbete här i Norrköping, framför allt förebyggande. Rektorer hör av sig om de misstänker något och vi jobbar uppsökande på skolor och boenden, säger Peter Lyrander.

Att kommunens kontakt med Säpo blivit bättre, välkomnar Lars Stjernkvist:

– Det är en nyckelfråga, så det glädjer mig.

Runt 300 personer har rest till Syrien och Irak och anslutit sig till IS sedan 2012, enligt Säpo. Ett 50-tal har dött. Enligt uppgifter till TT bedöms omkring 100 svenska IS-anhängare fortfarande uppehålla sig i konfliktområdet i Syrien. Säpo säger sig ha koll på var de är och vad de gör.

Läs mer: Säpo: Vi har koll på IS-svenskarna i Syrien.

Peter Lyrander tror att det rör sig om en handfull personer som kommer att återvända till Norrköping. Han pratar i termer om "när" snarare än "om" och menar att kommunen bör gå igenom den handlingsplan som skapades 2016, för att bättre passa dagens utmaningar.

– Vi har reviderat den flera gånger, men nu behöver vi gå igenom den igen och lägga till bilagor. Det krävs en ständig revidering för att anpassa oss efter läget.

Men vem har egentligen ansvaret för de personer som återvänder? 2017 sade dåvarande kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) i SVT:s Agenda att "kommunerna måste få bättre verktyg för att hantera de här personerna".

– Många tror att det är säkerhetspolisens ansvar, när det grundläggande ansvaret ligger hos kommunerna.

Problemet med det beskrev chefen för Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, Anna Carlstedt, i SVT samma år:

– Vi pratar med socialtjänsten varje dag som beskriver hur information inte når ner från Säpo, via polisen och till socialtjänsten så som det är tänkt. Problemet är ju att kommunerna inte får den information de behöver för att göra sitt jobb.

Att det ens skulle vara kommunernas uppdrag att hantera återvändarna, vänder sig Gunnar Magnusson, nämndeman vid Stockholms tingsrätt, mot i en debattartikel i Svenska Dagbladet i lördags, då han bland annat skrev att "just nu får man intrycket av att hanteringen av de 150 IS-medlemmar som återvänt är överlämnad till ett antal kommunala socialförvaltningar och att det som prioriteras är dessa återvändares återanpassning i samhället. Omsorg före lagföring. Så kan vi naturligtvis inte ha det. Jag menar att det nu finns stor anledning för Säpo, tillsammans med polisen och Åklagarmyndigheten, att klart och tydligt öppet för allmänheten redovisa vad man har gjort och vad man ämnar göra".

Sophia Jarl beskriver hur hon är "irriterad på staten" för att det läggs över för mycket ansvar på kommunerna för att få in personerna i samhället igen och avradikalisera dem.

– Det kommer att gå åt en del resurser för att avradikalisera eventuella återvändare. Jag förutsätter att vi får ersättning och stöd från staten i det arbetet. Avradikalisering verkar inte riktigt kunna jämföras med vilken gängkriminalitet som helst och då behöver vi som kommun nog vara bättre rustade, säger hon.

Lars Stjernkvist menar att ansvaret är delat – det är något man inte kommer ifrån, som han säger.

– Kommunen ska jobba förebyggande, vilket vi gör. Men när det väl gäller att bekämpa själva brottsligheten, så måste det vara rättsamhället som har muskler att ingripa, så att personer som är farliga sätts bakom lås och bom så att de inte kan skada flera.

Han håller med sina partikamrater på riksplanet om att den bästa lösningen för de IS-terrorister som sitter i kurdiska läger, är att de döms på plats.

– Man kan inte lägga det ansvaret på enskilda länder, säger han och tänker sig en lösning ala de internationella insatser som gjordes efter balkankriget där man såg till att döma personer, oskadliggöra dem och ge dem sina straff.

Diskussionen om IS-fångarna i läger i östra Syrien må kännas långt bort – men faktum är att det i allra högsta grad är en fråga även för Norrköping.

– Dina frågor sätter fingret på det: Vi kan aldrig lösa de här problemen själva utan måste hjälpas åt internationellt. Vi i Norrköping är en del av världen och kan inte blunda för det här och säga att "det får kurderna lösa". Det den svenska regeringen argumenterar för att vi tar vår del av ansvaret, något alla måste göra. Men vi kan inte med vårt svenska rättsystem döma de här människorna: det måste göras i det område de är av människor som vet vad som hänt. Sen har vi dock ett tydligt ansvar att de som är svenska medborgare sitter bakom lås och bom, säger Lars Stjernkvist.