Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Har fått godkänt "på pappret"

Tappet kom när högskolebehörigheten försvann. Nu ska Eber ta ett nytt grepp.

Byggkran. En vanlig syn i Norrköping nuförtiden.

Byggkran. En vanlig syn i Norrköping nuförtiden.

Foto: Matz Glimhed

FINNS PROBLEM2016-10-10 12:00

Claes Stafstedt är rektor Ebersteinska gymnasiet och han instämmer i det Dag Gunnarsson säger.

– Vi har visserligen tillräckligt med sökande. Men de som söker har för lite på fötterna. De har för lite kunskaper från grundskolan när det gäller att kunna läsa och skriva, säger han och berättar om de "läsförståelsetester" som genomförs:

– Man ska ha tre för att klara våra program. Men på bygg har vi 18-19 som ligger på 1 och 16-17 som ligger på 2. Då märks det att man inte har med sig kunskaperna från grundskolan.

Men de måste ju ha fått godkänt i ämnen som svenska och matte för att få behörighet?

– Ja, på pappret måste de ha fått betyg, säger Claes Stafstedt.

Läs mer:"Hälften av eleverna kan varken läsa eller skriva".

Även i matematiken märker han av kunskapsbristen.

– Matematiken är nästan samma som man läser på grundskolan. Det är bara lite som skiljer. Och den är det många som inte klarar, vilket man borde tycka att de skulle, säger rektorn och betonar att han inte vill kasta skit på grundskolan:

– De vet ju om problemet och de gör nog så gott de kan. De är pressade de med. Men det spiller över på vår verksamhet.

Innan den nya läroplanen 2011 gav byggelevernas utbildning behörighet till högskolan. Men med borttagandet av det har även söktrycket dalat, och de mer studiestarka eleverna som skulle kunna "dra med sig de andra", som Claes Stafstedt uttrycker det, väljer i stället att gå samhäll, där de får kämpa.

– Får man in sju-åtta elever som är duktiga så drar de med sig de andra. I dag kanske det finns två sådana elever, och det man hör är att "det inte är tufft att plugga", säger han.

Till nästa läsår ska man försöka ta ett nytt grepp för att få upp söktrycket till byggprogrammet. Dels gå ut med branschens framtidsutsikter, som är väldigt ljusa, med en schysst lön, dels ändra så att utbildningen ger högskolebehörighet och att den som inte vill ha det kan välja att ta bort kurser i stället för tvärt om, som det är i dag.

– När vi åker ut på mässor ska vi trycka på att man kan få behörighet om man går hos oss. Jag är egentligen förvånad att intresset inte ökar. Så här mycket som det byggs nu har det inte byggts i modern tid i Sverige, säger Claes Stafstedt.

Just nu går 85 elever på Ebersteinskas byggprogram.

Kritiken

När Ebersteinskas byggelever ska ut på praktik sker det i samarbete med Sveriges byggindustriers lokalförening och Byggnadsarbetareförbundet.

Nu har man uppmärksammat att många elever på programmet har för lite kunskaper med sig från grundskolan.

Dag Gunnarsson, vd på Bygg GG och ordförande i lokalföreningen, ser ett stort problem när de som sedan ska ut i branschen inte kan läsa eller skriva.

Claes Stafstedt, rektor på Eber, ser att problemen började när högskolebehörigheten togs bort 2011. Då valde studiestarka elever bort programmet. Nästa år kommer skolan därför införa behörigheten igen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om