Östgöta Correspondentens tryckeri på Torvinge har byggts om och ut. Här ska NTM-koncernens samtliga tidningar i regionen tryckas.

Redan trycks Östgöta Correspondenten och Västervikstidningen där, och strax efter nyår kommer turen även till NT. Här ska drygt 150 000 tidningar tryckas fem nätter i veckan, och något färre natten till lördag då Extra inte kommer ut.

Den ursprungliga investeringskalkylen på 200 miljoner ser ut att landa på ca 230 miljoner kronor. Det nya tryckeriet blir mer flexibelt och mer automatiserat än tryckerierna som ersätts. Där behövs, med andra ord, mindre personal.

På egen press

Folkbladet trycktes på egen press fram till juni 2000 men övergick i samband med NT:s övertagande till NT:s tryckeri på Stohagsgatan. Några månader sedan flyttade också återstoden av Folkbladet, redaktion och annonsavdelning, över till denna gata.

Bakom sig hade Folkbladet då en lång historia med olika tryckpressar, som genom åren avlöst varandra.

I april 1905 manglades de allra första exemplaren av tidningen fram ur en manick, som benämndes enkelsnällpress. I avsaknad av sättmaskin sattes den fyrsidiga tidningen helt för hand. Adressen var då Tunnbindaregatan 43, med tryckeri och sätteri belägna i undre våningen in mot gården.

För att möta konkurrensen från bland annat en nystartad liberal tidning förstärkte Östergötlands Folkblad i slutet av år 1906 redaktionen med två man, två sättmaskiner och en dubbelsnällpress. På den trycktes nu lite drygt 4 000 exemplar av denna arbetarrörelsens tidning.

Ett nytt steg

Nästa steg togs år 1919, då man från Tunnbindaregatan flyttade över till Västgötegatan 18 och där övertog inte bara NT:s uttjänta utrymmen utan även dess övergivna rotationspress, Som dock innebar ett lyft, för med den kunde man nu fördubbla antalet sidor från fyra till åtta.

I början av 1920-talet gjorde så Östergötlands Folkblad ett klipp genom att, för rena vrakpriset ur konkursboet efter ett par avsomnade göteborgstidningar, köpa en helt modern tryckpress. Eftersom tidningens ekonomi var körd i botten fick detta då vara en investering för framtiden, och den här tryckpressen fick under 16 år bida sin tid i ett stall på Kungsgatan.

Först i september 1936 kunde den tas i bruk. Från Västgötegatan flyttade Östergötlands Folkblad då över i nya lokaler på Garvaregatan, där denna tryckpress nu installerades. Lyckligtvis hade den inte tagit skada av den långa förvaringen utan kunde måndagen den 14 september år 1936 pressa fram nya Folkbladet.,

Något storslaget

Över en vanlig helg tog tidningen då klivet från 8 sidor till 32. Detta måste väl då vara den mest storslagna metamorfos, som tidningen någonsin genomgått.

Men visst, ett annat stort lyft var det när Folkbladet Östgöten- då lokaliserat till Ektorp - år 1978 kunde lämna djuptryckstekniken efter att ha inköpt en ny offsetpress. Det var också i just den vevan, som tidningen övergick från eftermiddags- till morgonutgivning.

Fram emot millennieskiftet var denna offsetpress emellertid redan nedsliten, det var bara en tidsfråga hur länge den skulle hålla. Att tidningen själv, och dess ägare inom arbetarrörelsen, inte skulle ha råd med någon ny tryckpress stod bara alltför klart.

Det var då affären med NT, och överflyttningen till NT:s tryckeri på Stohagsgatan, skedde. Och nu alltså vidare ut i världen, till Torvingeområdet i Linköping.