Krönika Kungligheter, borgmästare, företagsledare och någon enstaka ”vanlig människa” – att föräras med ett gatunamn i Norrköping är få förunnat. Och för kvinnor är det ytterst ovanligt.

Ungefär hundra personer har gett namn åt gator, torg, rondeller och parker i Norrköpings kommun. Av dessa är blott femton kvinnor.

Drottning Kristina (1626–1689) intar en särställning – inte minst för att såväl Drottninggatan som Kristinagatan och Kristinaplatsen är uppkallade efter henne. Drottninggatan är Norrköpings i särklass äldsta gatunamn, belagt redan 1660. Gatan var del i en ny stadsplan som Kristina bekräftat 1645 och den öppnades tre år senare. Efter abdikationen 1654 hade hon Norrköping som huvudstad i sina underhållsländer och vistades här i flera omgångar, 1660–1661 i närmare ett halvår.

Även Gunillastigen i Djurön är uppkallad efter en drottning. Gunilla Bielke (1568–1597) var Johan III:s andra gemål och mor till hertig Johan av Östergötland. Hon hade sitt änkesäte på det närbelägna slottet Bråborg som hon själv låtit uppföra och avled där på sin 29-årsdag.

Vid Klinga har flera vägar fått namn med anknytning till Klinga säteris ägare. Horns väg efter grevinnan Karin Horn (1675–1742) som även ägde godsen Händelö och Lindö. Hon begravdes i Lilliehöökska familjegraven under Hörsalen.

Moraths väg är döpt efter Carolina Gustafva Pereswetoff-Morath (1797– 1871). Hon var gift med sin kusin, grosshandlaren John Swartz, som hade köpt gården 1822. Det var hans utryckliga önskan att Klinga efter hans död skulle tillfalla hustrun.

Bakom namnet Charlottes väg i Norsholm finner vi friherrinnan Sofia Eleonora Charlotta De Geer (1813–1888). Hon var gift med Baltzar von Platen – dock inte kanalbyggaren utan dennes son med samma namn. Det kan ha skett en sammanblandning för varken Baltzar eller Charlotta verkar ha haft någon koppling till Norsholm. Ett mer passande vägnamn hade varit Hedvigs väg efter Hedvig Elisabeth Ekman, hustru till Baltzar von Platen d.ä.

Gyllenkrooksvägen i Haga fick redan 1929 sitt namn efter de två ogifta fröknarna Augusta Gyllenkrok (1821–1910) och Lovisa Gyllenkrok (1824–1904) från Regnaholm. De var de sista privata ägarna till Taborsberg och de bodde på herrgården.

När gatorna i Klockaretorpet 1974 fick namn efter ”framstående män och kvinnor från tidigare skeden i Norrköpings historia” var två av de fjorton kvinnor.

Moa Martinson (1890–1964) var dotter till en ogift textilarbeterska i Norrköping och växte upp i mycket fattiga miljöer i och omkring staden, något som skildras i den självbiografiska Mia-trilogin ”Mor gifter sig”, ”Kyrkbröllop” och ”Kungens rosor”.

Operasångerskan Matilda Jungstedt (1864–1923) var en lysande stjärna vid Operan i Stockholm. Hon ”ägde en fyllig och välljudande mezzosopran, sjöng intelligent och hade ett ädelt dramatiskt spel, något som gjorde henne högt uppburen som en av Operans bästa krafter”.

I Klockaretorpet har sedan ytterligare tre Norrköpingskvinnor hedrats med gatunamn. Ellen Moberg (1874–1955) kom tillsammans med sin syster Maria att få stor betydelse för barnomsorgens utveckling genom den folkbarnträdgård för arbetarbarn som de öppnade 1904.

Väverskan Anna Särström (1873–1954) på Norrköpings Bomullsväfveri var en av pionjärerna för förbättrade arbetsvillkor och för facklig organisering av textilarbeterskor i Norrköping. Hon deltog aktivt i bildandet av Norrköpings bomullsväverskors fackförening och blev dess första ordförande.

Karin Swanström (1873–1942) var skådespelare, regissör, producent och teaterdirektör. Hon ses som en av de mest betydelsefulla kvinnorna inom svensk filmhistoria och var chef för SF:s filmproduktion 1933-1942.

Fru Edlas plats vid Västgötegatan har fått namn efter Edla Ståhlbom (1844–1934) som vid sin make Edvards död 1893 tog över verksamheten i Ståhlbom & Co Kvarn AB. Aurorerondellen i Norra Promenaden är namngiven efter Aurore Pihl (1850–1938) som startade Pihlska skolan 1902.

Bakom namnet Kantorsvägen i Simonstorp döljer sig en kvinna. Brita Mohlin (1899–1989) bodde vid vägen i ett nu rivet hus. Hon var verksam som lärare i socknen från 1921 och som kantor från 1924.

En bra balans mellan kvinnor och män på gatuskyltarna finns det däremot i den fornnordiska mytologin. När Kneippen anlades på 1890-talet fick gator namn efter asagudarna Balder, Brage, Loke, Oden och Tor. Sjuttio år senare valde Kolmårdens kommun gudinnenamn på gator i Krokek: Nanna, Idun, Sigyn, Freja och Frigg. De var fruar till gudarna i Kneippen – men Tors hustru Siv lämnades utanför.