– Hon blev min mentor och höll koll på min närvaro, vilka arbeten jag hade gjort och inte gjort, vad jag behövde förbättra, och gav mig mycket motivation. Pushade mig: ”Nej, nu går du faktiskt till skolan!”. Hon ringde eller sms:ade: ”Hej, har du cyklat i väg än? Vilka lektioner har du i dag?” säger Elsa Cserhalmi.

I tvåan på gymnasiet började Elsa, som mådde dåligt, att stanna hemma från lektioner, vände på dygnet, och i trean blev det värre.

– När man har missat så mycket som jag gjorde blir det svårare och svårare att gå tillbaka. Man känner att ”det är ingen idé, jag kommer inte att klara det”.

Elsa hade så mycket frånvaro att hon fick gå ett fjärde år på De Geer. Då fanns närvarocoachen Malin Sjöberg där, någon som var varken förälder eller lärare, någon som Elsa kunde prata med om allt.

– Jag hade fått F i alla ämnen om jag inte hade haft Malin. Jag hade inte klarat det då.

– Nu tog jag studenten i våras, säger Elsa som i dag pluggar historia och arbetar i en butik.

Norrköpings kommun har under två år haft tre närvarocoacher anställda på sina fem kommunala gymnasier, en del av ett större och nu avslutat projekt, #jagmed, som i tre års tid drivits av regioner och kommuner i Östra Mellansverige i syfte att motverka skolavhopp.

Cirka 7 000 unga mellan 15 och 24 har berörts av insatserna, varav 2 000 i Östergötland.

Malin Sjöberg har varit närvarocoach på De Geer, Kungsgård och Lärlingsgymnasiet. Nu är hon heltidsmentor på ett program på Kungsgård.

I uppdraget som närvarocoach använde hon sig av närvarosystemet Dexter för att se mönster, och gick vidare till mentorerna för att ge stöttning i att se på ett djupare plan vad frånvaron berodde på.

– Det blev mycket samtal med elever och mycket slussning till elevhälsan, säger Malin Sjöberg.

– Många gånger upplevde jag att eleverna var i stort behov av strukturstöd, hur de planerar sina dagar.

Lasse Jonsson, strateg vid Region Östergötland och huvudprojektledare, talar om vikten av att se, lyssna, att bygga en relation, återskapa förtroendet för vuxenvärlden och bygga upp elevens självförtroende.

– Många delprojekt har nu påbörjat ett förbättringsarbete som kommer att kunna leda till bättre studieresultat mätt på kommunnivå under förutsättning att de insatser som gjorts under projekttiden får leva vidare och vidareutvecklas, säger Lasse Jonsson.