Han var inte ensam vid mötet, utan hade med sig en hel delegation med personal från boendet, anhörig till en boende, en representant för Röda Korset och partikamraten Wiwi Heggblad.
– Men idag är jag inte politiker, betonade Wiwi Heggblad, utan nu är jag här enbart som privatperson, eftersom jag är upprörd över kommunens beslut om att lägga ner Sjöängen, trots att det fungerar så bra och alla är så nöjda med det här boendet.
Det var också Wiwi som överlämnade namnlistorna med över 1 500 personer, som skrivit på för att protestera mot kommunens nedläggningsplaner.
Wiwi gick för några år sedan i bräschen mot Norrköpings kommun, för att rädda dagverksamheten Gläntan i Krokek, vilket hon också lyckades med.
– Om vi lyckas lika bra med Sjöängen återstår att se, men vi ska kämpa för det här boendet så länge vi kan, säger hon.
Och Åke Karlsson är imponerad av Wiwi Heggblads kämpaglöd:
– Att vi fick ihop så här många namn, exakt 1 501, är till stor del Wiwis förtjänst, säger Åke Karlsson, för hon har verkligen legat i och fått in de flesta av namnunderskrifterna, med allt från privatpersoner till personalen på Sjöängen.
– Jag kan också lägga till att de på demensboendet är kvar där hela dagarna till skillnad mot om det blir LSS-boende, för då ska de skjutsas in till aktiviteter i Norrköping varje dag, till ganska stora kostnader.
Lasse Stjernkvist tog emot den digra högen av namnunderskrifter vid ett möte i Rådhuset och sa så här:
– Jag ska se till att namnlistorna kommer till rätt personer, det vill säga till kommunalrådet Eva-Britt Sjöberg (KD) och vård- och omsorgsnämnden.
Vad tycker du om såna här insatser, som exempelvis namninsamlingar mot kommunala beslut?
– I grunden känns det väldigt bra att kommuninvånare engagerar sig på olika sätt. Och i det här fallet handlar det om en verksamhet som man uppskattar och som man vill försöka rädda.
– Sedan, tillägger Lasse Stjernkvist, förstår jag också vård- och omsorgsnämndens många gånger svåra överväganden, när de tar sina beslut. De måste tillgodose olika behov och i det här fallet handlar det om att man vill göra om Sjöängen till LSS-boende, eftersom vi har brist på såna platser just nu.
Beslutet om flyttning av Sjöängens nuvarande verksamhet till ett nytt hus i Skarphagen är redan taget. Går det att riva upp fortfarande?
– Allt går att riva upp innan beslutet är verkställt, säger Lasse Stjernkvist. Hur det är med det här ärendet vet jag inte, men jag ska försöka ordna ett möte med er som protesterar och med vård- och omsorgsnämnden, om det går.
Undersköterskan Marina Eriksson som jobbar på Sjöängen sa så här:
– Det är sorgligt, mycket sorgligt, att kommunen vill förstöra en så fin verksamhet som Sjöängen. De boende har mycket bra miljö, även utomhus, där de kan röra sig själva, vi har spetskompetens bland personalen och vi har en familjär känsla mellan boende och personal, som nu riskerar att försvinna.
– Vi har också hört, säger Marina Eriksson, att alla ledamöter i nämnden inte visste riktigt vad de tog beslut om, när det gällde nedläggningen av Villa Sjöängen. Så bara med tanke på det, borde man ta det här ärendet ett varv till i nämnden.
– Dessutom, tillägger sjuksköterskan Paula Storbacka, behöver inte huset renoveras så mycket om demensboendet får vara kvar. Ska det bli LSS-boende lär det krävas miljoner i renoveringskostnader.
Och Karin Nordin som har en anhörig på boendet sa så här:
– Allt fungerar så bra på Sjöängen för de dementa, så det vore mycket sorgligt om det läggs ned.