Hemmaplan är ett arbetssätt som Norrköpings kommun själva tagit fram och som riktar sig till ungdomar som misstänks för kriminalitet, missbruk eller på annat sätt riskerar att hamna på HVB-hem. En viktig del i arbetet är de särskilda kontaktpersoner som ska träffa ungdomen ett par gånger i veckan. Att arbeta inom skolan, med socialt arbete, eller vara utbildad i den branschen, är ett krav för att kunna bli en SKKP.
Arber Ismajli är mellanstadielärare på Vittraskolan och på fritiden är han fotbollstränare i IFK Norrköping. Genom en annan ledare fick han höra att han skulle passa för SKKP-uppdraget.
– Jag blev direkt nyfiken på vad det innebar, säger han.
Vad var det som fick dig nyfiken?
– Jag vill hjälpa människor och bidra till samhället. Alla upplever tuffa tider och då är det viktigt att ha rätt person där som stöttar och visar vägen. Alla har inte samma skyddsnät hemifrån, och då hoppas jag kunna vara en av de personerna som finns där i stället.
Enligt de som arbetar på socialkontoret är den här målgruppen, unga mellan 12 och 18 år, den absolut svåraste att nå. De söker en identitet och tillhörighet och har ännu inte sett baksidorna av sitt destruktiva agerande. Arber Ismajli är medveten om att det är så, men det är inget som skrämmer honom.
– Jag har jobbat länge i skolan och har erfarenhet av hur barn fungerar. Jag har varit ung själv och vet att det är tufft att vara tonåring. Man funderar mycket. Vem är jag, vem vill jag bli och vad tycker jag? Man behöver bra förebilder.
Hur gör du för att nå fram till ungdomen?
– Mycket på samma sätt som jag jobbar i skolan. Jag lyssnar in och föregår med gott exempel. Det handlar mycket om att sätta ord på deras känslor, att de ska känna sig sedda och bekräftade. När man har skapat en god relation kan man påverka dem positivt.
Ambitionen är också att han ska ge en annan bild av samhället, visa dem ett annat sammanhang och träffa människor som tänker på ett annat sätt. Det kan räcka med att gå och sätta sig på ett fik i centrum.
– Det handlar om att öva på sociala koder. Att lära sig att prata tystare, tänka på vilket språk man använder. Vi tar det för givet men det kan vara en jättestor utmaning för den som inte är van vid de sammanhangen.
Under de snart två år som insatsen Hemmaplan pågått är det bara cirka en femtedel av fallen där kommunen lyckats undvika en HVB-placering.
– En del är så pass djupt insyltade i något att det blivit för sent. Om man ska jobba förebyggande måste man börja tidigt, det är då man kan göra störst skillnad. I grund och botten vill alla göra bra ifrån sig, säger Arber Ismajli.
Tyvärr märker socialtjänsten att de högt upp i den kriminella hierarkin ofta vänder sig till de mest sårbara ungdomarna för att rekrytera. Inte sällan är det unga med NFP-problematik (till exempel adhd, autismspektrum mm) som dras in negativa kretsar.
– Det är extra viktigt att vi fångar upp de här sårbara personerna innan de kriminella gör det. I slutänden vill alla vara del av ett sammanhang, om det är destruktivt eller inte spelar ingen roll, speciellt under den här tiden då man söker sin identitet, säger Arber Ismajli.
– De blir utnyttjade, men de kriminella ska inte få den chansen. Och det gör vi genom att vi samarbetar alla tillsammans så att vi tidigt kan fånga upp dem.