Vem har rätt om grundskolan - facket eller politikerna?
Är det verkligen samma grundskolor, som kommunledningen och Lärarförbundet talar om?För blir det bättre - eller sämre? Och huvudproblemet, är det att hålla budgeten? Eller möjligen att klara skollagen?Verklighetsbilderna går isär. Men på utbildningskontoret arbetas nu för högtryck med att få ner grundskolorna till nollresultat.Barn- och ungdomsnämnden har därtill flaggat för, att skolor kan hamna under ekonomisk tvångsförvaltning. Hela 180 tjänster är det, som ska bort.
En mörknande eller ljusnande framtid? Åsikterna om tillståndet i grundskolan går isär. Facket menar att kommunen bryter mot skollagen men det påståendet tillbakavisas. Foto: Scanpix
Foto:
<span class=Rub1>Facket: Kommunen bryter mot skollagen
<span class=Ing><B>NORRKÖPING
- Ekonomin är så pressad, att kommunen inte kan uppfylla skollagen, säger Lärarförbundets facklige förtroendeman Jörgen Svensson.
Han är mycket orolig inför nästa läsår. Facket kan komma att begära tillsyn av Skolverket på grundskolor i Norrköping.</B>
Från Lärarförbundets sida kan man inte på något vis instämma i ansvariga kommunalrådet Li Teskes deklarationer om att kvaliteten i Norrköpings grundskolor ska kunna hållas.
Redan finns det så många praktiska exempel på, att detta bara inte går. Till hösten kan det därtill väntas bli betydligt värre.
Framför allt kommer då elever med behov av särskilt stöd att åsidosättas. De kommer, fruktar Jörgen Svensson, inte att kunna få det stöd som de enligt skollagen har rätt till..
För läs- och skrivsvårigheter kommer det att saknas speciallärare. Det kommer att saknas talpedagoger, och elevassistenter för barn med behov av socio-emotionellt stöd. Och så har man då eleverna med annan språklig bakgrund - de som har rätt till svenska2, men som inte får det. Alla konkreta fall av brister rapporteras vidare till de ansvariga, även direkt till Li Teske.
Till hösten kommer, befarar Jörgen Svensson, en del skolor att få stora problem med att uppfylla skollagens krav.
- Och om vi upplever att det är på det viset, och att kommunen inte kan rätta till det, då kommer vi att vända oss till Skolverket.
- Det är fördenskull ingen krigsförklaring mot kommunen. Men så måste vi göra, och det kommer vi heller inte att tveka om.
När det gäller kommunledningens förslag till budget för år 2006 har Lärarförbundet redan pekat på, att kommunen då inte kommer att klara det som är lagstadgat.
Jörgen Svensson säger, att han ju hoppas att han och förbundet har fel om utvecklingen.
Men fan tro´t.
<span class=Rub1>"Vi klarar skollagen"
<span class=Ing><B>NORRKÖPING
- Jag har inte fått några som helst indikationer om, att vi inte skulle klara skollagen, säger barn- och ungdomsnämndens ordförande Li Teske.
Hon tycks inte tro, att det i realiteten kommer att bli några nedskärningar i Norrköpings grundskolor.</B>
Därför ser hon heller ingen anledning till att man skulle göra med skollagen som med budgeten, nämligen låta controllers gå igenom i detalj om och hur kommunens skolor klarar av den.
Li Teske betonar budgetens styrande roll. Hon ser inte som något problem att få pengarna att räcka till för såväl skollagens krav som kommunens målsättningar. Hon talar om uppdraget, skolans uppdrag. Det som ligger fast. Och att klara skollagen, det ligger ju helt enkelt inom uppdraget.
Tydligt uppdrag
- Uppdraget överensstämmer med läroplanen, att vi ska ha en ökad måluppfyllelse i Norrköpings skolor. Uppdraget har varit tydligt, det är tydligt och det kommer nu att bli extra tydligt. Rektorerna måste tänka på att de har ett helhetsuppdrag, kopplat till ekonomin.
Att ha beredskap för fler barn med särskilda problem - det ingår, menar hon, i den planering som hela tiden måste finnas.
- Jag kan inte gå med på, att dessa barn skulle vara orsaken till att skolors ekonomi inte går ihop. De där barnen finns, och skolan har ju ett uppdrag att tillgodose alla barns behov. Kopplat till kvaliteten och ekonomin. Så det krävs ju en planering för de här barnen.
- Rektorer kan gå samman. Har man många barn med behov av särskilt stöd, då får man förstärka kompetensen där. I stället för att man kanske haft elevassistent tidigare. Man får jobba på ett annat sätt, säger Li Teske.
Enskilda skolor
Hon kan inte tänka sig, att lärarfacket ska behöva anmäla till Skolverket i höst. Anmälningarna dit har ju också, säger hon, minskat drastiskt på senare år.
- Visst kan det komma att märkas på enskilda skolor,. Elever kanske måste byta lärare, någon kollega försvinner. Men i helhetsperspektivet sker det inte så stora förändringar på alla skolor.
Enligt Li Teske ska det heller inte behöva bli någon lägre personaltäthet. Tvärtom så blir det, säger hon, mer pengar till barnen i år än i fjol. Och ännu mer nästa år.
Buden starkt isär alltså. Det blir framtiden, som får utvisa.
<span class=Rub1>Revisorerna: Problemen inte rektorernas fel
<span class=Ing><B>NORRKÖPING
I en färsk revisorsrapport pekas på, hur flera grundskolor saknat "direkt fokus på uppdraget att budgeten är styrande".
För sin del har rapporten stenhårt fokus just på budget. Dock framgår, att överskridandena i hög grad beror på krafter, som rektorerna inte rår över.</B>
I den genomgång som nu pågår har Hultdalsskolan, Matteusskolan och Silverdansen närstuderats av Öhrlings Pricewaterhousecoopers, som gjort en strikt ekonomisk genomgång av 2004 och 2005.
För nollresultat föreslås handfasta åtgärder - nedskärningar av personal, undervisningsmaterial, förbrukningsmaterial.
Budgetarna beskrivs som underbalanserade, fokuseringen på dem har varit otillräcklig. Kostnader för vikarier har kraftigt överskridits, flera icke planerade extrainsatser för elever med behov av särskilt stöd har satts in.
Ska balanseras
Hultdalsskolans rektor Linnea Lagnström tar inte rapporten som någon kritik:
- Nej, där finns ju inget annat material än vad som kommer från mig.
- Sedan har han ju enbart tittat på ekonomin, och det var ju också hans uppdrag. I min värld däremot är ekonomin en sak, som ska balanseras mot andra delar av mitt uppdrag.
Från kommunens sida har fokuseringen på just ekonomin på senare tid skärpts allt mer.
- Och då måste man ju tulla på sådant, som man annars skulle vilja satsa på.
Och skollagen?
När det gäller uppfyllandet av skollagen utrycker sig Linnea Lagnström försiktigt:
- I vissa stunder kan jag ju känna, att vi tangerar det här med att klara den. Men samtidigt är det svårt att säga, var gränsen för att klara uppdraget går när det gäller barn med behov av särskilt stöd.
- I viss mening är det ju ingen ände på vilka resurser vi skulle kunna ge dem, och som också skulle hjälpa dem.
Så jobbar vi med nyheter