Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Uppåt för Norrköpings skolor

Norrköping har tagit sig upp från bottenskiktet ifråga om grundskolan. I en färsk sammanställning av SKL hamnar Norrköping nu i varje fall på den övre delen av nedre halvan bland landets 290 kommuner.

NORRKÖPING2012-04-25 05:34
Jan Nordström

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har nu kommit med sina öppna jämförelser för läsåret 2010-2011. Där rankas kommunerna utifrån resultat i grundskolan, ekonomisk satsning, lärartäthet m m.

I Norrköping är niornas slutbetyg bättre än deras resultat i nationella proven. I proven kom niorna först på 229:e plats i matten, på plats 190 i engelskan och 160 i svenskan. Mitten utgörs då förstås av 145:e plats.

Högre upp här

Men ifråga om att i slutbetygen ha nått målen i alla ämnen kommer Norrköpings nior högre upp, på 142:a plats. I andelen behöriga till gymnasiet ligger Norrköping däremot knappt men klart på nedre halvan.

Även lärartätheten jämförs, här formulerad som antalet elever per lärare. Med sina 13,1 elever per lärare ligger Norrköping klart över rikssnittet på 12,1 elever per lärare. Norrköping har också de största elevgrupperna i länet.

Ett annat mått är nettokostnaden per elev, utslaget på åren 2006-2010. Här ingår dock bara lokaler och skolskjuts, men inte personalen.

Norrköping ligger tydligt över rikssnittet för lokalkostnader, men än mer under snittet för skolskjutskostnader.

Ödesmättat?

Viss tröst kan hämtas ur det faktum att antalet elever i nian, som nått målen i alla ämnen, i det s k Salsa-perspektivet är fler än vad kommunen "borde" ha. I Salsa vägs in föräldrarnas utbildningsnivå, utländsk bakgrund samt andelen pojkar bland eleverna.

Det där kan ju verka ödesmättat, som att exempelvis utländsk bakgrund med automatik skulle leda till sämre resultat.

Men här gör rapportens författare det viktiga påpekandet, att det inte är sådana faktorer som främst styr resultaten - och heller inte lärartätheten i sig.

Den tyngst vägande enskilda faktorn är i stället lärarnas kompetens. Kort sagt hurpass bra, som de enskilda lärarna är.

En annan väsentlig faktor är ledningen av skolan, alltså främst hur rektorn fyller sin roll.

Hoppingivande

Skolans insatser har alltså större betydelse för resultaten än elevernas bakgrund, och detta finns det nu också forskning på.

Ett hoppingivande budskap! Och samtidigt förpliktande för både statsmakterna och kommunerna.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping