Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Tydlig linje mot barnäktenskap

I Norrköping betraktas en flicka i ett barnäktenskap som ett ensamkommande barn och får inte bo tillsammans med sin vuxne man.

Tydligt. "Det är jätteviktigt att ha en tydlighet i hur tycker vi och tänker vi", säger Timo Pöllänen.

Tydligt. "Det är jätteviktigt att ha en tydlighet i hur tycker vi och tänker vi", säger Timo Pöllänen.

Foto: Susanna Beskow Norgren

NORRKÖPING2017-01-28 07:30

Vid flyktingströmmen hösten 2015 kom många ensamkommande barn till Norrköping, mest 16-17-åriga pojkar. Men det kom också flickor, och nu stötte man på företeelsen att några av flickorna var gifta.

De var under 18 år och alltså inte myndiga.

Den tolkning socialtjänsten i Norrköping gjorde var att de skulle ses som ensamkommande barn och inte som gifta kvinnor med sina män.

– Vi förhöll oss till de här flickorna som de barn som de är och var, säger Åsa Karlsson, verksamhetschef för myndighetsdelarna barn och ungdom.

– Vi tillåter inte barnäktenskap i Sverige, så för oss här var de ensamkommande barn. De var inte gifta enligt svensk lagstiftnings mening, säger Åsa Karlsson.

– Vi gjorde bedömningen att vi placerade flickan för sig och mannen för sig.

Mannen som var vuxen fick bo på Migrationsverkets boende, medan socialtjänsten som ansvarar för ensamkommande flyktingbarn ordnade boende för flickan, till en början i familjehem.

I mars 2016 startade Norrköping ett kommunalt HVB-hem för flickor, med nio platser.

– Vi såg att behovet växte, säger Åsa Karlsson.

Av de 36 flickor i olika åldrar som kom till Norrköping var det tre fall där socialtjänsten identifierade att de var gifta och skiljde på dem och deras vuxna män.

Övriga flickor är även de placerade i familjehem eller på HVB-hemmet, de två placeringsformer som då fanns.

Socialtjänsten gjorde inga bedömningar om det var ett bra äktenskap eller inte, om det fanns kärlek eller inte.

– De bedömningarna gick vi inte in i, för att kunna förhålla oss till att det här är barn, säger Åsa Karlsson.

– Där tror jag att vi tjänade på att vi hade en rutin. Vi behövde inte börja fundera kring de frågorna.

Det fanns redan en övergripande handlingsplan i Norrköping, ”Fri från våld i nära relation”. I den finns det ett stycke som även problematiserar kring heder. En framgångsfaktor har också varit en generell kompetens i kommunen, i kombination med spetskompetens, en konsultativ grupp dit andra som känner sig osäkra i frågan kan vända sig, menar Åsa Karlsson.

Före jul var hon och Timo Pöllänen, verksamhetschef för ensamkommande barn, på en konferens i Norge för att berätta hur Norrköping jobbat med barnäktenskapsfrågan.

Det kan skilja sig åt i andra kommuner, säger de, något som förmodligen beror på trycket att hitta tak över huvudet åt alla flyktingar.

Fakta

Vid flyktingströmmen hösten 2015 kom många ensamkommande barn till Norrköping, mest 16-17-åriga pojkar. Men det kom också flickor, och nu stötte man på företeelsen att några av flickorna var gifta.

De var under 18 år och alltså inte myndiga.

Den tolkning socialtjänsten i Norrköping gjorde var att de skulle ses som ensamkommande barn och inte som gifta kvinnor med sina män.

Socialtjänsten identifierade tre fall av barnäktenskap. Flickorna fick inte bo tillsammans med sina vuxna makar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om